Barn med invandrarbakgrund har sämre munhälsa

Barn och ungdomar med två utrikesfödda föräldrar har sämre munhälsa jämfört med barn och ungdomar med svensk  bakgrund. Detta visar Brittmarie Jacobsson i en licentiatavhandling vid  Hälsohögskolan i Jönköping.

Brittmaries avhandling hade två syften. Det första var att inhämta kunskap om förekomst av karies och kariesassocierade faktorer hos barn och ungdomar med utländsk bakgrund och jämföra dessa resultat med svenska barn i motsvarande åldersgrupper. Det andra var att jämföra kariesförekomst hos 15-åringar med utländsk bakgrund i förhållande till deras ålder när de kom till Sverige.

- Vid en jämförelse av resultaten  från de så kallade “Jönköpingsundersökningarna” gjorda 1983 och 1993 visade det sig att 15-åringarnas kariesstatus försämrats under 10-årsperioden samt att bakteriebeläggningar  och graden av tandköttsinflammation ökat. Det fanns därför ett stort intresse av att undersöka 15-åringar och deras kost och munhygienvanor för att om möjligt finna orsakerna till dessa försämringar. Eftersom Jönköping vid denna tidpunkt också hade blivit mer mångkulturellt var det intressant att analysera betydelsen av sociodemografiska  faktorer på kariesförekomsten, säger Brittmarie Jacobsson.

År 1993 hade 3- och 5-åriga barn med utländsk bakgrund mer karies jämfört med barn med svensk bakgrund. Tio år senare, visade det sig att alla barn med två utrikes födda föräldrar som deltagit i studien (3-, 5-, 10- och 15-åringar) hade fler kariesangrepp än barn och ungdomar med två svenskfödda föräldrar.

För 10- och 15-åringar med två utrikes födda föräldrar var risken att bli utsatt för karies nästan sex gånger högre jämfört med 10- och 15-åringar med två svenskfödda föräldrar.

- Det som var förvånande var att gapet avseende kariesförekomst mellan barn och ungdomar med utländsk bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund över denna 10-årsperiod hade ökat, säger Brittmarie Jacobsson. Detta trots att 65% av individerna med utländsk bakgrund var födda i Sverige och därmed omfattades av den svenska tandvårdsförsäkringen med fri tandvård upp till 19 års ålder, inklusive förebyggande munhälsovårdsprogram.

Intaget av sockerhaltiga mellanmål var högre hos 15-åringar med utländsk bakgrund än hos 15-åringar med svensk bakgrund. Det var ingen skillnad i kariesförekomst mellan 15-åringar med utländsk bakgrund som hade kommit till Sverige före ett års ålder och 15-åringar med svensk bakgrund. Däremot uppvisade barn som kommit till Sverige efter sju års ålder en kariesförekomst som var två till tre gånger högre än i motsvarande åldersgrupp med svensk bakgrund.

- Barn ”ärver” föräldrars kost och munhygienvanor och dessa vanor finns med även om familjen flyttar till ett annat land. Det borde därför vara högprioriterat att invandrarfamiljer snabbt fångas upp av vårt tandvårdssystem och att det finns kost och munhälsovårdsprogram som involverar både barnen och deras föräldrar, säger Brittmarie Jacobsson.

Brittmarie Jacobsson försvarar sin licentiatsavhandling "On Oral health in young individuals with foreign and Swedish backgrounds"  den 8 december klockan 13:00 i Forum Humanum på Hälsohögskolan.

Välkommen!

För mer information, kontakta:
Brittmarie Jacobsson
brittmarie.jacobsson@hhj.hj.se
Tfn: 036 - 10 13 42,
Mobil: 0708 - 32 51 30