Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Ingela Zander, Jonas Bråkenhielm och Anna Inganäs tidigare deltagare i KUR tillsammans med ledaren Alexandra Ekehage. Foto: Cecilia Gustavsson

    Kultur på recept förbättrar den psykiska hälsan

    Personer med psykisk ohälsa eller långvarig smärta som deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra mår bättre. Det visar en studie av Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköping University (JU). Hon har studerat effekten av kulturunderstödd rehabilitering, även kallat Kultur på recept (KUR).

  • Digitala vårdkontakter - det nya normala eller en fluga? Vad säger forskningen?

    Digitala vårdkontakter – en lärandeprocess med många perspektiv

    Felicia Gabrielsson Järhult forskar kring digitala vårdmöten, resultat visar att användarna är nöjda över den ökade tillgängligheten: –Den digitala vården utvecklas explosionsartat. Med stöd av forskning kan vi lära oss mer om vilka målgrupper och hälsoproblem som detta är ett patientsäkert och gott alternativ för, vilket jag tänker kan spara både resurser och ohälsa, säger hon.

  • Sedan covid-19-pandemins början har nivåerna av depression, ångest och sömnlöshet ökat dramatiskt. (bild: Unsplash)

    Hur sömnproblem påverkar den mentala hälsan under pandemin

    En ny studie kring sömnproblem under covid-19-pandemin och hur det påverkar den mentala hälsan har gjorts av forskare vid Jönköping University (JU). Amir Pakpour och Anders Broström har tillsammans med en grupp internationella forskare publicerat två forskningspapper om sömnproblem under pandemin, varav en tar ett genusperspektiv på hur sömnproblem påverkar psykisk hälsa hos män och kvinnor olika.

  • Tre nya kombinationstjänster inom odontologi ger viktig kompetens för att arbeta vidare med uppbyggnaden av tandläkarutbildningen vid Jönköping University.

    Regional spetskompetens banar väg för ny tandläkarutbildning vid Jönköping University

    Arbetet med en ny tandläkarutbildning på Hälsohögskolan vid Jönköping University fortsätter. Tandläkarutbildningen kommer vara viktig för att säkra en god och jämlik tandvård för hela Sverige. Som ett steg i processen inrättar JU nu tre nya kombinationstjänster inom odontologi som ger viktig kompetens för att arbeta vidare med uppbyggnaden av tandläkarutbildningen.

  • Bättre bedömning av rädslor för Covid-19 kan rädda liv

    Bättre bedömning av rädslor för Covid-19 kan rädda liv

    En skala som bedömer rädslor för Covid-19 har utvecklats av ett internationellt forskarteam under ledning av Amir Pakpour, affilierad forskare vid Hälsohögskolan, Jönköping University. Skalan används nu inom forskning i fler än 30 länder världen över. Förhoppningen är att den kan identifiera behovet av utbildning kring viruset och stöd för de som drabbats av rädslor till följd av pandemin.

  • Brister i sjukvården bidragande orsak till suicid

    I en ny studie har forskare vid Hälsohögskolan, Jönköping University och Lunds universitet undersökt alla suicidfall som anmäldes enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) under 2015. Resultaten visar att brister i sjukvården anses ha varit en bidragande faktor i 55% av fallen.

  • Boel Andersson-Gäre, Annika Bergman, Lars Birging och Anita Helmbring (Boel, Lars och Anita var med när JA startade, Annika är avdelningschef) Fotograf: Bertil Lindenfalk

    Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare firar tio år

    Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare är ett samverkanscentrum för praktiknära forskning och utbildning i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd. Detta unika och framgångsrika samarbete, sprunget ur en djärv satsning för tio år sedan, mellan Jönköping University, Region Jönköpings Län och länets tretton kommuner firade sitt tioårsjubileum den 7 november.

  • Specialistkompetenskurs (SK-kurs) för blivande geriatriker ges på Hälsohögskolan

    Den 21-23 oktober kommer 35 läkare under specialistutbildning till Hälsohögskolan för att läsa kursen Gerontologi – det normala åldrandet. Kursen berör allt ifrån det normala kroppsliga åldrandet till det sociala åldrandet med fokus på sociala nätverk, ensamhet och delaktighet i samhället. Ämnen som bilkörning, digital exkludering och hälsofrämjande faktorer och åtgärder tas också upp.

  • Digitala vårdmöten med läkare – ny rapport från SKL

    En rapport om Digitala vårdmöten med läkare som utförts vid Hälsohögskolan, Jönköping University på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting släpps idag. Resultaten visar att det främst är yngre användare, att majoriteten endast haft ett Digitalt vårdmöte och att väldigt få efter denna kontakt sökt fysisk primärvård eller akutmottagning. De flesta användare är väldigt nöjda med sin vårdkontakt.

  • ”Inte farligt att träna mycket”

    I sin avhandling har Louise Rundqvist på Hälsohögskolan i Jönköping tittat närmare på långsiktiga effekter av att starta högintensiv träning i yngre åldrar. Studien har tittat på friska ungdomar i åldrarna 13 -19 år som har tränat väldigt mycket uthållighetsträning. - "Hos en frisk person är det med största sannolikhet inte farligt för hjärtat att träna så här mycket", säger Lousie Rundqvist.

  • Det är första gången man använder fNIRS (funktionell infraröd spektroskopi) på amputerade. Metoden innebär att flera infraröda lampor appliceras på huvudet. (foto: Sara Landstedt)

    Att gå med protes – en tuff match för hjärnan

    En unik studie från Hälsohögskolan vid Jönköping University visar hur de kognitiva funktionerna hos en person påverkas av att gå med en protesknäled. Saffran Möller, legitimerad fysioterapeut och doktor i hälsa och vårdvetenskap, har använt en ny typ av instrument som kallas fNIRS (funktionell infraröd spektroskopi) och som kan mäta hjärnaktiviteten hos en person medan hen använder sin protes.

  • Bodil Monwell, fil doktor, välfärd och socialvetenskap .

    Svårt opioidberoende nekades behandling

    Personer med ett svårt opioidberoende nekades behandling på grund av att Socialstyrelsen skapade ett regelverk som exkluderade vissa grupper, trots att det inte fanns så stora skillnader vad gäller exempelvis problemtyngd och diagnostik.

  • ​Suicidprevention med fokus räddningstjänst

    Suicid och suicidförsök är allvarliga folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste yttre dödsorsaken. Faktum är att det är ca fyra gånger fler som tar sitt liv än som dör i trafiken varje år. Det suicidpreventiva arbetet är alltså otroligt viktigt och det bör framför allt involvera olika stödfunktioner i samhället som till exempel räddningstjänst, socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård.

  • Internationell hjärtkonferens på Spira

    Internationell hjärtkonferens på Spira

    400 deltagare från över 30 länder besöker Jönköping den 18–20 maj för att diskutera och lära sig mer om vård till personer med hjärt- och kärlsjukdomar.

  • Var det bättre förr?

    Det är en vanlig uppfattning att alla förr i tiden levde i täta familjerelationer, ofta flera generationer tillsammans, medan dagens svenskar är mer ensamma. Men analyser gjorda av forskare på Hälsohögskolan i Jönköping visar en mer komplicerad verklighet.

  • Äldres rätt till delaktighet värderas lågt av personalen

    Äldres rätt till delaktighet värderas lågt av personalen

    Personalens värdesystem har avgörande betydelse för hur de ser på delaktighet och självbestämmande hos de äldre. Det finns en utmanande diskrepans mellan värdesystem bland personal och efterfrågan på delaktighet och individualisering från äldre, beslutsfattare och lagstiftning. Det visar en studie vid Hälsohögskolan i Jönköping som har analyserat hur personer rangordnar etiska frågor.

  • Jönköping visar den digitala vägen till bättre vård

    Den digitala och kostnadsfria kursen ”Impovement FUNdamentals” är den första i världen inom kvalitetsförbättringsområdet. Den vill lära ut grunderna i kvalitetsförbättring inom vården på ett lättillgängligt, pedagogiskt sätt. Kursen är ett samarbete mellan Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Högskolan i Jönköping, Qulturum, Region Jönköpings län och NHS i Storbritannien.

  • Kan äldre uppleva välbefinnande på äldreboende?

    Vad är viktigt för att personer på ett äldreboende ska uppleva välbefinnande? Det svarar Ann-Marie Svensson på i licentiatsavhandlingen Äldres erfarenheter av välbefinnande inom särskilt boende för äldre.

Visa mer