Hur kommunicerar sjukvårdspersonal med patienter med förmaksflimmer?

Patienter med förmaksflimmer vill vara mer delaktiga i beslutsprocessen gällande sin behandling. Detta och hur kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter med förmaksflimmer sker visar Eleni Siouta i en licentiatsavhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Förmaksflimmer är ett vanligt förekommande tillstånd som innebär oregelbunden hjärtrytm och drabbar ungefär fem procent av befolkningen med ökad förekomst hos personer över 65 år. Förmaksflimmer kan ha en negativ effekt på fysiska, mentala och sociala aspekter av patientens vardag.

Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva kommunikationen vid konsultationer mellan patienter med förmaksflimmer och vårdpersonal.

-  Patientens preferenser, behov och önskemål är viktiga frågeställningar att beakta när behandlingen diskuteras. Kunskap, förståelse och insikt om kommunikationsmönster vid konsultationer med patienter med förmaksflimmer är mycket viktigt för att stärka patientens delaktighet i behandlingen, säger Eleni Siouta.

Sedan tidigare finns det få artiklar om samtal mellan kardiologer, sjuksköterskor och patienter med förmaksflimmer utifrån ett samtalsanalytiskt perspektiv. Resultaten i denna avhandling visar att läkare och sjuksköterskor använde ämnena patofysiologi, diagnostiska procedurer, behandling och aktivitet vid konsultation med patienten. Vid konsultationerna mellan sjuksköterska och patient togs också ämnet rutiner som rör läkarens ansvarsområden upp. När läkare och sjuksköterskor samtalar med patienten är det framförallt läkarna som för samtalet. Patienterna tog initiativet i samtalen som berörde att leva med förmaksflimmer och var mer talföra under samtalen med sjuksköterskor.

-  Ökad kommunikation som rör patientens inställning till sin sjukdomsupplevelse kan minska dennas oro och stress. Det är därför viktigt att vårdpersonalen utökar sin roll som aktiv lyssnare under en större del av konversationen under konsultationen. Det kan bidra till att minska vårdpersonalens dominans, säger Eleni Siouta.

Förmaksflimmer ökar risken för stroke, vilken kan minskas genom behandling med warfarin. Läkemedlet förespråkas ofta av läkarna, men studier har visat att det finns ett motstånd bland patienter. Bland patienternas förekom fyra olika typer av motstånd mot att acceptera behandling med warfarin: ger skäl för sitt motstånd mot behandlingen, patienten föreslår ett annat behandlingsalternativ,slår fast behandlingspreferens samt ifrågasättande av eller invändningar mot kardiologens behandlingsrekommendation. Förutom att studera patienternas argumentation har även kardiologernas respons på patienternas motstånd studerats.

-  Patienternas motstånd tyder på att de vill vara mer delaktiga i besluten om sin behandling. Genom att vara medveten om hur patienten uttrycker sitt motstånd mot behandlingen i konsultationen kan kardiologer använda patientens motstånd att stimulera sina patienter att formulera sina tankar om behandling och att engagera patienten i en gemensam process där det finns ett gemensamt ansvar för behandlingsmål, säger Eleni Siouta.

Avhandlingen ”Communication Patterns in Consultations Between Patients with Atrial Fibrillation and Health Professionals” läggs fram för offentlig granskning fredagen den 14 december klockan 9:30 i Forum Humanum, Hälsohögskolan, Jönköping.

Välkommen!

För mer information, kontakta
Eleni Siouta
eleni.siouta@hhj.hj.se
036-10 13 47