Påverkan av pulsåderblödning i hjärnan

Minnesproblem, emotionella problem och problem med aktiviteter i dagliga livet är vanliga efter en pulsåderblödning i hjärnan. Patienter visar ändå att de kan bedöma sitt eget minne (vad de minns och inte minns) för vad som hände vid insjuknandet i pulsåderblödningen. Patienter bedömer också sitt eget minne bättre än vad anhöriga gjorde, vid jämförelse med patienternas resultat på minnestest. Detta visar Elisabeth Berggren i en doktorsavhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Pulsåderblödning i hjärnan (Subarachnoidalblödning, SAB) är en dramatisk händelse där insjuknandet ofta sker spontant med kraftig huvudvärk ibland följt av kortare eller längre medvetslöshet. Det är väl känt från tidigare forskning att patienter efter sjukdomsförloppet kan ha minnesproblem och emotionella problem. Det är dock få studier som beskriver både patientens och den anhöriges erfarenhet av patientens problem i dagliga livet efter SAB i ett längre perspektiv, och få studier som beskriver patienters upplevelser av att insjukna i SAB.

Syftet med Elisabeth Berggrens avhandling var att beskriva patienters upplevelse av och rekonstruktion av insjuknandet i SAB och händelser i nära anslutning till insjuknandet.

- Patientens rekonstruktion av insjuknandet i SAB kan tolkas som en identitetsskapande process. Det är viktigt att uppmana patienten att berätta om insjuknandet. Det är både ett sätt att förstå SAB som sjukdomshändelse och en social och kommunikativ angelägenhet då insjuknandet konstrueras till en betydelsefull livshistoria för att göra livet helt för patienten, säger Elisabeth Berggren.

Syftet med avhandlingen var också att beskriva patienters och anhörigas erfarenhet av patienters minne, emotionella status och aktiviteter i dagliga livet i ett längre perspektiv.

- Patienterna hade förutom minneproblem också emotionella problem och problem med det sociala livet. Umgängesvanorna hade ändrats på grund av koncentrationssvårigheter, uttröttbarhet, patienternas känslighet för höga ljud och osäkerhet, berättar Elisabeth Berggren.

Anhörigas och patienters yttranden om patienternas minne, emotionella status och aktiviteter i dagliga livet var samstämmiga, men ibland bedömde patienten och den anhörige patientens minne och förmåga i dagliga livet på olika sätt. Elisabeth Berggren föreslår därför minnestest och formaliserad dialog mellan patient, anhörig och professionell yrkesutövare, förslagsvis en specialistutbildad sjuksköterska. Detta skulle kunna ske innan patienten skrivs ut från sjukhuset, och också i uppföljningssamtal, förslagsvis två år efter insjuknandet.

- Detta är angeläget, eftersom förväntningarna i dagliga livet ofta relateras till minnesförmågan. Professionella måste dock först utgå ifrån att patienter kan bedöma sitt eget minne, emotionella status och förmåga i dagliga livet. Samtal i dialog med fokus på insjuknandet, följdtillstånd efter SAB och hur patienten ska klara dagligt liv i hemmet efter SAB kan troligtvis påverka den ömsesidiga familjerelationen på ett positivt sätt, säger Elisabeth Berggren.

Avhandlingen Daily life after Subarachnoid Haemorrhage. Identity construction, patients’ and relatives’ statements about patients’ memory, emotional status and activities of living läggs fram för offentlig granskning fredagen den 7 december klockan 9:30 i Forum Humanum, Hälsohögskolan, Jönköping.

Välkomna!

För mer information, kontakta
Elisabeth Berggren,
elisabeth-berggren@bredband.net alt
elisabeth.berggren@his.se,
BerE@hhj.hj.se
tel 070-396 09 85