Att öka skolnärvaron är en prioritet i många kommuner, inklusive Jönköping och Värnamo där problematisk skolfrånvaro har ökat. I ett nytt forskningsprojekt på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU) ska flera olika yrkesgrupper samverka för att försöka skapa verktyg för att öka skolnärvaron och få fler elever att få godkända betyg.
AI kan starkt bidra till ökad trafiksäkerhet i städer och är en hjälp för att få kommuner att ta välgrundade beslut som förbättrar säkerheten och komforten för oskyddade trafikanter. Det har forskare från Tekniska Högskolan vid Jönköping University kommit fram till i ett samarbete med Jönköpings kommun och teknikföretaget Viscando.
En studie av Lucia Naldi visar att många svenska studenter i mellanstora kommuner, som Jönköping, väljer att bo kvar hemma under studietiden. Detta utmanar uppfattningen att unga svenskar alltid flyttar hemifrån tidigt.
Ett forskningsprojekt lett av professor Tina Olsson vid Hälsohögskolan, Jönköping University, ska undersöka hur skolmiljön påverkar elevers hälsa och framtida livschanser. Finansierat av Forte, syftar det till att förbättra skolklimat och prestationer genom att identifiera risker och skyddsfaktorer. Studier startar december 2024.
En ny studie visar att ungdomar i Jönköping tillbringar överdriven tid framför skärmar, vilket kopplas till hälsoproblem som sömnsvårigheter och psykisk ohälsa. 88 procent överskrider rekommenderad skärmtid. Samarbete mellan hem, skola och vård behövs för att hantera detta.
En ny avhandling vid Hälsohögskolan på Jönköping University visar att många barn som far allvarligt illa inte kommer till den sociala barnvårdens kännedom. Trots att Sverige och många andra länder har åtagit sig att skydda barn genom Barnkonventionen, visar forskningen att systemet har stora brister.
Unga flickor tenderar att drabbas av lägre självkänsla och sämre mentalt välmående än unga pojkar. Samhället och omvärldens förväntningar på de två könen ser annorlunda ut och kan påverka psykisk hälsa redan tidigt i livet, visar forskning från Högskolan för Lärande- och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU).
Frida Lygnegård på Hälsohögskolan vid Jönköping University har i uppdrag av Telia utvärderat ett digitalt verktyg, ”Mobilkörkortet”. Verktyget ska hjälpa barn och deras föräldrar att känna sig tryggare på nätet. Utvärderingen visade att det har varit till hjälp för föräldrar att prata med sina barn om säkerhet på internet.
Det tvååriga Forskningsprojektet ”Mobbning och relationen till psykisk hälsa för skolbarn; med särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar” presenteras på ett seminarium på Folkhälsomyndigheten 28 april. En av slutsatserna forskarna gör är att det är sex gånger högre risk för barn med funktionsnedsättningar och psykosomatiska symptom att utsättas för mobbning.
Idag hamnar många elever utanför i skolan och detta motverkar deras utveckling och lärande. Därför startar nu en forskarskola med syfte att förbättra lärarutbildningarna och undervisningen i skolan med avseende på språk och litteratur.
I samband med World Pride i Köpenhamn 16 augusti, presenterade Anna Siverskog, universitetslektor i socialt arbete vid Hälsohögskolan, Jönköping University en ny nordisk forskningsrapport om unga LGBTI-personers hälsa. Forskningen visar på en tydlig minoritetsstress som blir tydlig då unga LGBTI-personer genomgående rapporterar sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt, jämfört med andra unga.
En ny studie med 1 700 ungdomar genomförd av forskare vid Jönköping University och Högskolan Väst visar att majoriteten av dem upplever försämring av sin psykiska hälsa under coronapandemin.
Frida Lygnegård, lektor vid Avdelningen för rehabilitering och medlem i forskningsmiljön CHILD vid Hälsohögskolan, Jönköping University är en av finalisterna i Forskar Grand Prix 2019. Forskar Grand Prix är Sveriges största tävling i presentationsteknik för forskare. De medverkande tävlar om vem som gör den mest inspirerande och begripliga presentationen av sin forskning på fyra minuter.
När ungdomar pratar med sina föräldrar om vad de gör på fritiden, ägnar ungdomarna sig i mindre grad åt olika riskbeteenden såsom ungdomsbrottslighet och alkohol- och tobaksanvändning över tid. Det slår Sabina Kapetanovic, Hälsohögskolan, Jönköping University fast i en ny doktorsavhandling.
Forskning har visat att delaktighet i aktiviteter i hem, skola och samhälle har ett positivt inflytande på människors hälsa och välbefinnande. För ungdomar med funktionsnedsättning, hur ser deras delaktighet ut i och utanför skolan? Det beslutade sig Frida Lygnegård från forskningsmiljön CHILD på Hälsohögskolan vid Jönköping University att ta reda på genom att låta ungdomar själva svara på detta.
Tonåringar festar hellre hemma än utomhus. I en ny doktorsavhandling från Jönköping University undersöker Birgitta Ander betydelsen av de platser där ungdomar berusar sig. – Att berusa sig i hemmen ger ungdomarna större möjlighet till kontroll. Vem man dricker med och på vilket sätt, säger Birgitta Ander.
Vad händer med ungdomars familjerelationer när de blir placerade på särskilda ungdomshem? Sofia Enell, lektor i socialt arbete vid Hälsohögskolan, har fått nästan 2,5 miljoner kronor från Forte för att studera just detta.
Barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige från ett annat land placeras ofta i HVB-hem. I en ny doktorsavhandling från Hälsohögskolan, Jönköping University, har Åsa Söderqvist intervjuat unga vuxna om deras erfarenheter när det är dags att flytta ifrån HVB och börja ett självständigt liv.
Barn med lindrig utvecklingsstörning som går i grundsärskoleklass använder i högre utsträckning insatser från Barn- och ungdomsrehabilitering och från socialtjänstens funktionshinderomsorg än de barn med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade i grundskoleklasser. Detta visar Lena Olsson i en ny avhandling från Hälsohögskolan.
Sabina Kapetanovic, doktorand på Jönköping University och Universitetsadjunkt på Högskolan Väst, är en av finalisterna I Forskar Grand Prix, en nationell tävling för forskare. Finalen avgörs på Nalen i Stockholm den 26 november. Sabinas forskning handlar om tweenisars riskbeteende, som kriminalitet, alkohol och drogbru. Vad sysslar de med, vem umgås de med och hur når vi dem?