Försörjningskrav 2026 – vad krävs för uppehållstillstånd?

Vad innebär försörjningskravet 2026?

Försörjningskravet 2026 innebär att den som bor i Sverige måste kunna försörja sig själv och sin familj ekonomiskt, samt ha en bostad av tillräcklig storlek. Beloppsgränserna har justerats för 2026, och kraven varierar beroende på familjesituation och typ av uppehållstillstånd.

Vilka uppehållstillstånd omfattas av försörjningskrav?

Försörjningskravet gäller när familjemedlemmar från länder utanför EU/EES ansöker om uppehållstillstånd för att bo i Sverige. Den som bor i Sverige och ska ta emot sin familjemedlem måste ha svenskt medborgarskap, nordiskt medborgarskap, permanent uppehållstillstånd eller permanent uppehållsrätt.

Kravet gäller också för personer med uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter. De som har eller ansöker om permanent uppehållstillstånd efter att ha haft arbetstillstånd, uppehållstillstånd som egen företagare eller som doktorand omfattas även de när familjemedlemmar ska ansöka om förlängt uppehållstillstånd.

Vissa undantag finns. Personer under 18 år behöver inte uppfylla kravet. Svenska medborgare och EU/EES-medborgare med väletablerade förhållanden är undantagna, liksom flyktingar som återförenas med sin familj inom tre månader.

Aktuella belopp och normalbelopp för familjemedlemmar

Efter att skatt och hyra är betald måste vissa minimibelopp finnas kvar för att täcka mat, kläder, hygien och försäkringar. För 2026 är normalbeloppet 10 314 kronor för sammanlevande makar eller sambor, medan en ensamstående vuxen måste ha 6 243 kronor kvar.

För barn varierar beloppen efter ålder. Barn mellan 0–6 år kräver 3 336 kronor, barn 7–10 år behöver 4 004 kronor, barn 11–14 år kräver 4 672 kronor, och barn 15 år eller äldre behöver 5 339 kronor. Barnbidrag och flerbarnstillägg dras av från dessa belopp.

Totala inkomsten efter skatt måste alltså täcka både boendekostnad och dessa normalbelopp för alla i hushållet. En familj med två vuxna och två små barn behöver betydligt mer kvar efter hyran än en ensamstående person.

Godkända inkomster och undantag 2026

Regelbundna inkomster är grunden för att uppfylla försörjningskravet. Lön från arbete, inkomst från egen verksamhet, arbetslöshetsersättning, sjukpenning och inkomstgrundad ålderspension räknas som godkända inkomster. Det är alltid inkomst efter skatt som räknas.

En tillräckligt stor förmögenhet kan också användas om den räcker för att försörja familjen i minst två år. Olika försörjningskrav är kopplade till olika uppehållstillstånd, och Migrationsverket bedömer varje situation individuellt.

Undantag från försörjningskravet kan beviljas vid särskilda skäl. Det gäller framför allt personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. För att få veta hur försörjningskravet påverkar just din situation är en första konsultation kostnadsfri hos många migrationsrättsliga jurister.

Försörjningskrav vid uppehållstillstånd genom familjeanknytning

När en familjemedlem från ett land utanför EU/EES ska ansöka om uppehållstillstånd i Sverige måste anknytningspersonen uppfylla vissa ekonomiska krav och kunna erbjuda en lämplig bostad. Kraven gäller både inkomst efter skatt, boendekostnad och bostadsstorlek.

Krav på inkomst och bostad

Anknytningspersonen måste visa att hen har regelbundna inkomster som räcker för att försörja alla i hushållet. Enligt försörjningskravet för anknytningspersoner i Sverige räknas lön från arbete, inkomst från egen verksamhet, arbetslöshetsersättning, sjukpenning och inkomstgrundad ålderspension som godkända inkomster.

För 2026 krävs följande belopp kvar efter skatt och efter att hyran är betald varje månad:

• 6 243 kronor för en ensamstående vuxen
• 10 314 kronor för sammanlevande makar eller sambor
• 3 336 kronor för barn 0–6 år
• 4 004 kronor för barn 7–10 år
• 4 672 kronor för barn 11–14 år
• 5 339 kronor för barn 15 år eller äldre

Barnbeloppen minskas med eventuellt barnbidrag och flerbarnstillägg. Boendekostnad varierar beroende på var familjen bor och påverkar hur hög bruttoinkomsten behöver vara.

Bostaden måste finnas tillgänglig i minst ett år framåt. För två vuxna utan barn krävs kök eller kokvrå och minst ett rum. För varje två barn behövs ytterligare ett rum, eftersom två barn kan dela sovrum. Andrahandsuthyrning godtas om den är godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd.

Processen för anhöriginvandring

Familjemedlemmen ansöker om uppehållstillstånd hos Migrationsverket medan hen fortfarande befinner sig i hemlandet. Anknytningspersonen i Sverige måste lämna in dokumentation som styrker både ekonomisk försörjning och bostad.

Det krävs intyg från arbetsgivare, kontoutdrag, hyreskontrakt och uppgifter om bostadsstorlek. Om anknytningspersonen har arbetstillstånd som arbetstagare, uppehållstillstånd som egen företagare eller doktorand kan familjemedlemmen senare behöva ansöka om förlängt uppehållstillstånd. Vid en sådan förlängning gäller försörjningskravet igen om anknytningspersonen ansöker om eller har permanent uppehållstillstånd.

Handläggningstiden varierar beroende på ärende och land. Under väntetiden kan familjen inte bo tillsammans i Sverige. En första konsultation med en migrationsrättslig expert är kostnadsfri och kan ge vägledning i ansökningsprocessen.

Vanliga orsaker till avslag

Många ansökningar avslås på grund av otillräcklig inkomst efter att boendekostnader dragits av. Om hyran är hög i förhållande till inkomsten blir det svårt att uppfylla kravet. Familjer i storstadsregioner med höga boendekostnader får ofta avslag.

Bristande dokumentation av bostaden är en annan vanlig anledning. Inneboende eller boende hos föräldrar godtas inte. Andrahandskontrakt utan godkännande från hyresvärd leder till avslag.

Det finns dock undantag från försörjningskravet enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen. Om anknytningspersonen är under 18 år gäller inget krav. Svenska medborgare och EU/EES-medborgare med väletablerade relationer är också undantagna. Flyktingar som ansöker inom tre månader från beviljat uppehållstillstånd behöver inte uppfylla kravet om familjen bodde tillsammans innan flykten och inte kan återförenas i ett annat land.

Försörjningskrav för arbetstillstånd

Från och med 1 juni 2026 införs nya krav på lön och försörjning för den som söker arbetstillstånd i Sverige. Lönen måste uppgå till minst 90 procent av medianlönen, och endast vissa typer av inkomster räknas med i beräkningen.

Lönekrav och aktuella minimibelopp

Sverige inför ett nytt lönekrav för arbetstillstånd som träder i kraft den 1 juni 2026. Kravet innebär att lönen ska uppgå till minst 90 procent av medianlönen i Sverige vid tidpunkten för ansökan.

Samtidigt gäller fortsatt att lönen och övriga anställningsvillkor inte får vara sämre än vad som följer av kollektivavtal eller praxis i yrket eller branschen. Det innebär att båda kraven måste uppfyllas för att Migrationsverket ska bevilja arbetstillstånd.

Regeringen har möjlighet att besluta om undantag från lönekravet för vissa yrkesgrupper. Det finns också möjlighet att helt stänga av vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd enligt de allmänna reglerna för arbetskraftsinvandring.

För den som redan har arbetstillstånd enligt dagens regler finns en övergångsperiod. Den som ansöker om förlängning mellan 1 juni och 1 december 2026 omfattas inte av det nya lönekravet.

Hur räknas olika typer av inkomster?

När Migrationsverket bedömer försörjningskravet enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen räknas enbart lön från arbete med i beräkningen. Det är den fasta månadslönen som ligger till grund för prövningen.

Andra typer av inkomster som till exempel kapitalinkomster, studiebidrag eller bidrag från socialtjänsten räknas inte med. Den som söker arbetstillstånd måste kunna visa att lönen från den aktuella anställningen uppfyller kravet.

En första konsultation med en jurist är kostnadsfri för den som behöver vägledning om vilka inkomster som godkänns.

Särskilda regler för ob- och övertidsersättning

OB-tillägg och övertidsersättning behandlas på ett särskilt sätt när försörjningskravet beräknas. Dessa tillägg räknas normalt inte med som en del av den ordinarie lönen vid bedömningen.

Migrationsverket utgår från den garanterade grundlönen enligt anställningsavtalet. Endast ersättning som arbetstagaren med säkerhet kan räkna med varje månad ingår i beräkningen.

Om ob-tillägg eller övertidsersättning utgör en fast och garanterad del av lönen kan dessa i vissa fall räknas med. Det krävs då tydlig dokumentation som visar att ersättningen är permanent och inte varierar mellan olika månader.

Försörjningskrav för egenföretagare och doktorander

Egenföretagare och doktorander med uppehållstillstånd i Sverige måste uppfylla särskilda försörjningskrav när deras familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd. Inkomst från egen verksamhet och studiestöd räknas som giltiga inkomster för att möta kraven.

Uppehållstillstånd som egen företagare: krav och belopp

Den som har uppehållstillstånd som egen företagare omfattas av försörjningskravet när familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd för att bo i Sverige. Inkomst från egen verksamhet räknas som en giltig inkomstkälla för att uppfylla kravet.

För 2026 måste personen efter skatt och hyra ha följande belopp kvar varje månad:

Dessa belopp ska täcka utgifter för mat, kläder, hygien, telefon och försäkringar. Summan för barn minskas med eventuellt barnbidrag och flerbarnstillägg.

Egenföretagaren måste också visa att hen har en bostad av tillräcklig storlek för hela familjen i minst ett år framåt. För två vuxna utan barn krävs minst kök eller kokvrå och ett rum. En första konsultation hos en migrationsrättslig expert är kostnadsfri för den som vill få hjälp att bedöma sin situation.

Uppehållstillstånd som doktorand: studiemedel och underhåll

Den som har uppehållstillstånd som doktorand måste uppfylla försörjningskravet om familjemedlemmar ska ansöka om förlängt uppehållstillstånd för att fortsätta bo i Sverige. Detta gäller särskilt när doktoranden har eller ska ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Doktoranden behöver visa regelbundna inkomster som räcker till hela familjens försörjning. Stipendier och studiestöd kan räknas som inkomst, men endast om de är regelbundna och tillräckligt stora.

Samma månatliga belopp som gäller för egenföretagare tillämpas också för doktorander. Efter att skatt och hyra är betald måste 6 243 kr finnas kvar för en ensamstående och 10 314 kr för sammanlevande.

Försörjningskravet för personer som bor i Sverige innebär att både doktoranden och egenföretagaren kan använda en tillräckligt stor förmögenhet för att uppfylla kravet om den räcker i minst två år. Bostadskravet är detsamma oavsett typ av uppehållstillstånd.

Permanent uppehållstillstånd – vad krävs 2026?

När tiden kommer att ansöka om permanent uppehållstillstånd möter den sökande både försörjningskrav och krav på skötsamhet. Ett permanent tillstånd gäller så länge personen är bosatt i Sverige och ger full rätt att bo och arbeta här.

Skiljer sig försörjningskraven jämfört med andra tillstånd?

Kraven för att få permanent uppehållstillstånd är oftast strängare än för tillfälliga tillstånd. Den sökande måste visa att hen kan försörja sig själv under en längre period.

Migrationsverket tittar på om personen har en stabil inkomst från arbete eller egen verksamhet. Inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader enligt de belopp som gäller för 2026.

Till skillnad från ansökningar om förlängt uppehållstillstånd ställs det också krav på skötsamhet. Det innebär att personen inte får ha begått brott eller på annat sätt brutit mot svenska lagar. Migrationsverket gör en helhetsbedömning av personens tid i Sverige.

För den som vill få permanent tillstånd genom familjeband gäller ofta att relationen måste ha bestått under en viss tid. Båda parter måste kunna visa att de lever tillsammans på riktigt.

Processen för att ansöka om permanent uppehållstillstånd

Ansökan skickas till Migrationsverket med dokument som styrker försörjning och identitet. Den sökande behöver visa lönebesked, anställningsavtal och uppgifter om bostaden.

Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet. Under väntetiden har personen rätt att stanna i Sverige med sitt tidigare tillstånd om ansökan lämnades in i tid.

Migrationsverket kontrollerar om alla krav är uppfyllda genom att granska ekonomiska handlingar och eventuell brottsregistrering. De tittar även på om personen har betalat skatt och fullgjort andra skyldigheter.

Vid avslag kan den sökande överklaga beslutet till migrationsdomstolen. En första kostnadsfri konsultation med en jurist kan hjälpa till att bedöma möjligheterna och förbereda en eventuell överklagning.

Undantag och särskilda regler för försörjningskrav

Vissa personer behöver inte uppfylla försörjningskravet på samma sätt som andra när de ansöker om uppehållstillstånd. Barn och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga omfattas av särskilda regler hos Migrationsverket.

Varaktigt nedsatt arbetsförmåga och sjukpenning

En person som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan få undantag från försörjningskravet. Migrationsverket bedömer varje fall individuellt för att avgöra om arbetsförmågan är tillräckligt nedsatt.

Sjukpenning kan räknas som en inkomst när Migrationsverket bedömer om försörjningskravet är uppfyllt. Detta gäller även andra ersättningar från Försäkringskassan som visar att personen har en stabil ekonomisk situation trots nedsatt arbetsförmåga.

Den som ansöker behöver kunna visa dokumentation från läkare eller Försäkringskassan som styrker den nedsatta arbetsförmågan. Migrationsverket tittar på om situationen är tillfällig eller permanent när de gör sin bedömning.

En första konsultation med en jurist är kostnadsfri och kan hjälpa till att klargöra vilka handlingar som behövs.

Barn och andra undantag från försörjningskravet

Barn under 18 år behöver inte själva uppfylla något försörjningskrav när de ansöker om uppehållstillstånd för att bo med sin familj i Sverige. Istället är det föräldern eller vårdnadshavaren i Sverige som måste visa att de kan försörja barnet.

Undantag från försörjningskravet kan också gälla i vissa humanitära situationer eller vid särskilt ömmande omständigheter. Migrationsverket gör en helhetsbedömning av varje enskilt fall.

Personer som redan har permanent uppehållstillstånd omfattas inte av försörjningskravet när de ansöker om att familjemedlemmar ska kunna flytta till Sverige. Reglerna skiljer sig åt beroende på om sökanden är medborgare i ett EU/EES-land eller i ett land utanför EU/EES.

Boendekrav vid uppehållstillstånd

Den som ansöker om uppehållstillstånd för en familjemedlem måste kunna visa att de har en bostad som är tillräckligt stor och som de har rätt att bo i under minst ett år framåt. Bostaden ska uppfylla vissa minimikrav och hyresformen måste vara godkänd.

Hur stor och vilken typ av bostad krävs?

Storleken på bostaden beror på hur många som ska bo där. För två vuxna utan barn krävs en bostad med kök eller kokvrå och minst ett rum. När barn ska bo i bostaden måste det finnas fler rum.

Två barn kan dela sovrum. Det betyder att en familj med två vuxna och två barn uppfyller kravet med en lägenhet på två rum och kök. Det finns inga specifika krav på antalet kvadratmeter, men rummen måste vara avsedda för boende.

Bostaden måste finnas tillgänglig i minst ett år från ansökan. Den som har uppehållstillstånd måste kunna visa att boendekostnaden ryms inom den totala försörjningsförmågan efter att hyra är betald.

Godtagbara hyres- och boendeformer

Bostaden kan vara både hyresrätt och bostadsrätt. Andrahandsuthyrning är godtagbar, men endast om uthyrningen är godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd. Utan formellt godkännande räknas inte bostaden som tillräcklig.

Vissa boendeformer uppfyller inte kraven. Att vara inneboende hos någon annan eller bo hemma hos sina föräldrar räknas inte som en godtagbar bostad vid ansökan om uppehållstillstånd.

För den som behöver hjälp med att bedöma om bostaden uppfyller kraven erbjuds en kostnadsfri första konsultation hos kvalificerade jurister som är specialiserade på migrationsrätt.

Försörjningskravets betydelse för svenskt medborgarskap

Från och med juni 2026 skärps kraven för att få svenskt medborgarskap genom ett högre försörjningskrav motsvarande tre inkomstbasbelopp per år, vilket motsvarar cirka 20 000 kronor i månadslön. Skulder och ekonomiska hinder kan påverka möjligheten att uppfylla dessa krav.

Ansöka om svenskt medborgarskap utan försörjningskrav

För närvarande kan personer ansöka om svenskt medborgarskap utan att uppfylla något försörjningskrav, förutsatt att de uppfyller de grundläggande villkoren. Den sökande måste ha permanent uppehållstillstånd i Sverige och ha bott i landet under en viss tid. Kravet är normalt fem år för de flesta sökande.

Vissa grupper har kortare bosättningstid. Nordiska medborgare behöver endast bo i Sverige i två år. Statslösa personer och personer som beviljats status som flyktingar kan ansöka efter fyra år.

Den nuvarande lagstiftningen ställer inga krav på en viss inkomstnivå för att beviljas medborgarskap. Detta kommer att förändras när de nya reglerna träder i kraft den 1 juni 2026. Då måste sökande visa att de har en stabil årsinkomst för att bli godkända.

Personer som planerar att ansöka om medborgarskap bör överväga att göra det innan de nya reglerna börjar gälla. En första konsultation med juridisk expertis är kostnadsfri och kan ge vägledning om rätt tidpunkt för ansökan.

Vilka hinder kan finnas vid skulder?

Skulder kan utgöra ett hinder för att uppfylla det kommande försörjningskravet för svenskt medborgarskap. Om en person har betydande skuldsättning kan det påverka bedömningen av ekonomisk stabilitet. Migrationsverket kommer att granska om sökanden kan försörja sig själv på ett varaktigt sätt.

Osäkra skulder hos Kronofogden kan vara särskilt problematiska. Om en person har pågående utmätningar eller betalningsanmärkningar kan det visa på bristande ekonomisk kontroll. Detta kan leda till att myndigheterna bedömer att försörjningskravet inte är uppfyllt.

Det är viktigt att skilја på olika typer av skulder. Studielån från CSN behandlas ofta annorlunda än andra skulder vid bedömningar. Konsumtionsskulder och obetalda räkningar väger däremot tungt i bedömningen.

För personer med uppehållsrätt eller uppehållskort som har skulder rekommenderas det att ta kontakt med en juridisk rådgivare. Den första konsultationen är kostnadsfri och kan hjälpa till att bedöma hur skuldsituationen påverkar möjligheten att få medborgarskap.

Rättsliga och praktiska aspekter av försörjningskravet

Försörjningskravet regleras genom specifika lagrum i utlänningslagen och tillämpas av Migrationsverket enligt fastställd rättspraxis. Vid avslag finns möjlighet att överklaga, och myndigheten genomför regelbundna kontroller för att säkerställa att kraven fortsatt uppfylls.

Viktiga lagar och rättspraxis

Försörjningskravet för anhöriginvandring regleras i 5 kap. 3 b § utlänningslagen. Detta lagrum anger att den som bor i Sverige måste kunna försörja både sig själv och den familjemedlem som ansöker om uppehållstillstånd.

För arbetstillstånd gäller istället bestämmelser om god försörjning enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen. Sedan 2023 innebär detta att månadslönen måste uppgå till minst 80 procent av medianlönen i Sverige.

Migrationsverket utfärdar rättsliga ställningstaganden som är styrande för myndighetens handläggare. Dessa dokument, som förs in i RS-serien, förtydligar hur lagstiftningen ska tolkas i praktiken. Rättspraxis från migrationsdomstolarna påverkar också hur regelverket tillämpas.

Den som är osäker på hur försörjningskravet påverkar det egna ärendet kan ta kontakt med en jurist specialiserad på migrationsrätt. Många erbjuder en första konsultation kostnadsfritt.

Överklagan till migrationsdomstolen

Om Migrationsverket avslår en ansökan på grund av otillräcklig försörjning kan beslutet överklagas till migrationsdomstolen. Överklagandet måste skickas in inom tre veckor från det att beslutet mottogs.

I överklagandet bör sökanden tydligt redogöra för varför beslutet är felaktigt. Det kan handla om att myndigheten felaktigt bedömt inkomsterna eller inte tagit hänsyn till alla relevanta omständigheter. Nya bevis och dokument kan bifogas.

Migrationsdomstolen prövar ärendet på nytt och fattar ett eget beslut. Om domstolen också avslår ansökan finns möjlighet att överklaga vidare till Migrationsöverdomstolen, men detta kräver prövningstillstånd.

Juridisk rådgivning rekommenderas starkt vid överklaganden eftersom migrationsrätt är ett komplext område.

Migrationsverkets tillsyn och kontroller

Migrationsverket genomför regelbundna kontroller för att säkra att försörjningskravet fortsatt uppfylls efter att uppehållstillstånd beviljats. Myndigheten kan begära in nya inkomstuppgifter och kontrollera att situationen inte förändrats väsentligt.

Om det visar sig att försörjningsförmågan inte längre är tillräcklig kan Migrationsverket återkalla uppehållstillståndet. Detta gäller särskilt under de första åren när tillståndet är tidsbegränsat.

Den som beviljats uppehållstillstånd har skyldighet att informera myndigheten om väsentliga förändringar i sin ekonomiska situation. Det inkluderar arbetslöshet, sjukskrivning eller andra omständigheter som påverkar inkomsterna.

Vid kontroller måste samma typ av dokumentation lämnas in som vid den ursprungliga ansökan. Lönespecifikationer, anställningsavtal och kontoutdrag används för att verifiera den faktiska försörjningsförmågan.

Vanliga frågor

Försörjningskravet för 2026 innehåller specifika belopp och regler som varierar beroende på familjesituation, och det finns både undantag och särskilda krav för olika typer av uppehållstillstånd. Här är svar på de vanligaste frågorna om försörjningskrav och uppehållstillstånd.

Vilka inkomstkrav gäller för att få uppehållstillstånd för familjeåterförening under 2026?

För 2026 måste personen som bor i Sverige ha en viss summa kvar efter skatt och hyra varje månad. Beloppet är 6 243 kronor för en ensamstående vuxen och 10 314 kronor för sammanlevande makar eller sambor.

För barn varierar beloppen med åldern. Barn mellan 0-6 år kräver 3 336 kronor, barn 7-10 år kräver 4 004 kronor, barn 11-14 år kräver 4 672 kronor, och barn 15 år eller äldre kräver 5 339 kronor. Dessa belopp minskas med eventuellt barnbidrag och flerbarnstillägg.

Utöver inkomstkravet måste personen i Sverige också ha en bostad av tillräcklig storlek. För två vuxna utan barn räcker det med kök eller kokvrå och minst ett rum, medan familjer med barn behöver fler rum där två barn kan dela sovrum.

Hur bevisar jag att jag kan försörja min familjemedlem som ansöker om uppehållstillstånd?

Personen behöver visa regelbundna inkomster genom lönespecifikationer, intyg från arbetsgivare eller andra dokument som visar stabil ekonomi. Godkända inkomster inkluderar lön från arbete, inkomst från egen verksamhet, arbetslöshetsersättning, sjukpenning och inkomstgrundad ålderspension.

Det går också att uppfylla kravet genom en tillräckligt stor förmögenhet som familjen kan leva på i minst två år. Bostaden måste dokumenteras med hyreskontrakt eller ägarbevis, och vid andrahandsuthyrning krävs godkännande från hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd.

Migrationsverket bedömer om inkomsterna är tillräckliga baserat på familjens storlek och boendekostnader. Den första konsultationen med en migrations- eller familjerättsexpert är kostnadsfri och kan hjälpa till att säkerställa att alla dokument är korrekta.

Är det möjligt att få uppehållstillstånd för arbete utan arbetsgivarens stöd?

Nej, uppehållstillstånd för arbete kräver normalt ett anställningserbjudande från en svensk arbetsgivare. Arbetsgivaren måste följa kollektivavtal eller branschens normala villkor gällande lön och försäkringar.

Det finns dock andra vägar till uppehållstillstånd som inte kräver arbetsgivarstöd. Egenföretagare kan ansöka om uppehållstillstånd för att driva egen verksamhet i Sverige, och doktorander kan få uppehållstillstånd för sina studier.

Vissa personer med särskild kompetens eller bakgrund kan också kvalificera sig för andra typer av tillstånd. Migrationsverket bedömer varje ansökan individuellt baserat på personens situation.

Vilka dokument krävs för att visa att försörjningskravet är uppfyllt?

De viktigaste dokumenten är senaste lönespecifikationer, anställningsbevis och skattedeklaration. För egenföretagare krävs årsredovisningar, bokslut och eventuellt intyg från revisor.

Bostadsdokumentation måste inkludera hyreskontrakt eller lagfart som visar att bostaden är säkrad för minst ett år framåt. Vid andrahandsuthyrning behövs godkännande från hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd i skriftlig form.

Bankkontoutdrag kan behövas för att visa förmögenhet om personen inte har tillräcklig löpande inkomst. Det är viktigt att alla dokument är aktuella och översatta till svenska eller engelska om de är på andra språk.

Hur påverkar anställningens längd och typ chansen att få uppehållstillstånd genom arbete?

För permanent uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen krävs en anställning som varar i minst två år. Typen av anställning spelar också roll - tillsvidareanställningar ger generellt starkare grund än tidsbegränsade kontrakt.

Arbetet måste vara heltid eller ha en inkomst som motsvarar heltidsarbete inom branschen. Arbetsgivaren måste kunna visa att anställningen är verklig och att personen utför arbetsuppgifterna enligt avtalet.

För familjemedlemmar till personer med arbetstillstånd gäller försörjningskravet när de ska förlänga sitt uppehållstillstånd. Detta påverkar särskilt arbetstagare, egenföretagare och doktorander som ansöker om permanent uppehållstillstånd.