Färre utsätts för brott i Kalmar – men fler upplever känslan av otrygghet

Över lag är resultatet från årets trygghetsundersökning bra och visar att Kalmar har en förhållandevis låg problemnivå, med allt färre personer som uppger att de utsätts för brott. Ändå upplever invånare en ökad otrygghet.

Varje år gör Kalmar kommun och polisen en trygghetsundersökning för att ta reda på hur Kalmar kommuns invånare upplever sin omgivning när det kommer till ordningsstörningar, utsatthet för brott och känsla av otrygghet. I årets trygghetsundersökning har 2 483 slumpmässigt utvalda personer i kommunen svarat.

- Kommunen som helhet har gröna siffor rakt igenom. Det är först när man bryter ner det i mindre områden som vissa lokala problembilder framträder, säger kommunpolis Nikolaos Kalcidis.

Från det att undersökningen började göras, 2005, är det färre personer som uppger att de utsatts för brott. Oron för att utsättas för brott ligger kvar på ungefär samma nivå. Däremot kan vi se en negativ trend kring hur trygga invånarna känner sig.

- Det är inte omöjligt att den upplevda otryggheten hänger ihop med vårens gängproblematik men det är viktigt att vi får en tydligare bild kring vad det faktiskt är som gör våra invånare att känna sig otrygga, säger Håkan Roupé, enhetschef för Trygghet och säkerhet på Kalmar kommun.

Resultatet visar också demografiska skillnader kring hur invånare upplever trygghet. Kvinnor upplever otrygghet inför att vara ensamma utomhus på kvällen i större utsträckning än män. Det finns även skillnader mellan unga och äldre - ju yngre man är desto mer lyfter man fram problematik som sker i offentliga miljöer. Yngre invånare svarar också att de avstått från olika typer av aktiviteter för att de känt sig otrygga, i större utsträckning än äldre.

I varje del av kommunen finns olika problembilder som kan skilja sig en del från varandra. Viss problematik har minskats eller försvunnit från föregående år. Exempelvis så har oron i Lindsdal och Kläckeberga minskats kring inbrott, utsattheten för brott i Funkabo har minskat och likaså i södra stadsdelen. Viss problematik ligger kvar eller ökat. Exempel så har buskörningar ökat i Rinkabyholm och problem med påverkade personer kvarstått på Kvarnholmen.

- Att vi får fram den områdesspecifika statistiken är ett bra och nödvändigt redskap för att vi ska kunna arbeta vidare med att öka tryggheten i Kalmar. Det ger oss en bild om vad vi behöver arbeta med i respektive område, säger Håkan.

Det trygghetsskapande arbetet har de senaste åren varit högt prioriterat av kommunen och många åtgärder har påbörjats för att minska brottsligheten och öka känslan av trygghet. Exempelvis finns nu en enhet på kommunen som arbetar med trygghetsskapande arbete och alla förvaltningar är i gång med egna åtgärder som ska öka tryggheten. Samarbetet med polisen har också varit tätt.

- Trygghetsskapande arbete kräver långsiktighet. Arbetet framåt handlar därför om att fortsätta implementera de åtgärder vi påbörjat och se till att de fungerar väl. Det finns en hög nivå av sammanhållning i flera delar av kommunen vilket är en god förutsättning för att öka känslan av trygghet och för att fortsätta arbeta med de områdesspecifika problemen. Kommunen, organisationer och invånare behövs alla för att vi tillsammans ska göra Kalmar ännu tryggare, säger Dzenita Abaza (S), kommunalråd och ordförande i kommunens lokala BRÅ.

För att få en tydligare bild kring vad det faktiskt är som många av våra invånare känner otrygghet kring, genomförs det en digital trygghetsvadring under kommande veckor. Undersökningen skickas ut till utvalda personer som bor i Berga, Funkabo, Norrliden och Oxhagen.