Samarbeta mera, minska stuprören och öka tilliten – det behöver vi göra för att möta gängkriminaliteten

En 12-årig pojke drömmer om att bli veterinär, men hamnar i onda spiraler av gängkriminalitet som han inte vet hur han ska hitta ut från. Det handlar Bullets om – en film som skildrar gängkriminaliteten i Husby.

- Det är en film som verkligen berör och som jag hoppas kommer leda till en rejäl diskussion om utanförskap, fattigdom och kriminalitet. Ett samhällsproblem som inte bara kan lösas genom fler poliser och hårdare straff. Det är uppmaning till hela samhället att tänka bort stuprör och agera över organisatoriska gränser, säger Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande.

Fryshuset har anordnat förhandsvisningar av filmen för statliga politiker och tjänstepersoner, andra kommuner och nu är det Kalmars tur. I Kalmar såg vi under 2022 effekterna av kriminella gäng med mord, bilbränder och skjutningar. Gängkriminaliteten är komplex, något som också skildras i filmen. Precis som i Husby, har Kalmar också problem med att barn och unga rekryteras till gäng i unga åldrar och fastnar i kriminella mönster.

- Filmen öppnar upp för ett samtal om hur vi som samhälle konkret ska kunna vända den dödliga våldsspiral som många av våra ungdomar befinner sig mitt i. Som kommun har vi ett stort ansvar och vi måste bli bättre på att samarbeta kring utsatta familjer och individer, säger Dzenita Abaza, kommunalråd.

Kommunen och andra aktörer spelar viktiga roller i bromsandet av gängkriminaliteten. I det efterföljande panelsamtalet fick några av kommunens chefer och polisen svara på hur vi behöver arbeta för att möta utmaningarna vi står inför.

- Vi som jobbar med detta vet ju att det är så här det ser ut. Vägen framåt är att skapa en framtidstro hos de här barnen. Kraften hos gängen är väldigt stark och där måste vi också fånga barnen tidigt, säger Camilla Freedeke, socialchef.

- Det är ju vi tillsammans som måste möta detta. Husby ligger 15 år före i den gängkriminella utvecklingen och vi ser på riktigt att det är en verklighet som kan ske. Kalmar har enorma förutsättningar för att det ska vända, men vi kan inte sitta och vänta. Det är inte denna bild av Kalmar vi vill se om 15 år, säger Anna Flink, välfärdsstrateg.

- Kalmar har en liknande problembild som i Husby, även om det inte rör sig av samma omfattning. Det positiva är att vi har vässat vårt arbete och samverkan med mellan polis och kommunen. Vi har kommit ganska långt i vår plan med att hantera gängproblematiken. Samtidigt som vi släcker bränder, arbetar vi även långsiktigt för att bygga strukturer som förebygger gängkriminalitet, säger Niko Kalcidis, kommunpolis.

- Vi har tittat på platser med utveckling som vi inte vill ska ske i Kalmar. Vi har lärt oss att det handlar om att jobba i mellanrummen och inte skilja på ditt uppdrag och mitt uppdrag. Tidigare inom kommunen har vi inte alltid arbetat i de mellanrummen, utan skiljt våra uppdrag från varandra. Det är ett arbetssätt som inte fungerar. Vi behöver också öka tilliten till varandra och visa det för de som möter oss. Arbetet är väldigt långsiktigt i och med att vi måste arbeta med de små barnen. Snabba effekter är svåra att få, säger Camilla.

- Vi kan snabbt fånga upp om något barn eller ungdom är på väg mot fel håll. Det kan vara rörelsemönster och umgängen som förändras. Då behöver vi göra insatser tidigt, vilket vi behöver hitta effektiva och snabba former för, säger Kim Jonasson, fritidsledare.

- Det finns glapp som vi kan överbrygga. Inom skolan behöver vi veta hur vi överlämnar ärenden till socialtjänsten. Även om det är lovvärt att en lärare agerar på eget bevåg mot att barn hamnar fel, är det ingenting som står i arbetsbeskrivningen. Även om det är många lärare som är duktiga på just det, är det inget krav man kan ställa. Men vi kan ställa krav på att vi har system för att de som arbetar med frågorna ska bli tillgängliga, exempelvis socialtjänsten eller fritidsgårdar. Det handlar också om att dagligen jobba med varandra så att vi går från formella kontaktvägar till mer direkta och snabba dialoger, säger Mats Linde, skolchef.

Kalmar kommun har kommit i gång med en samverkansmodell för att tidigt förebygga nyrekryteringen av unga till kriminella gäng. Modellen heter SSPF och står för hur skola, socialtjänst, polis och fritid ska samarbeta för att barn och unga ska välja andra vägar än kriminalitet. För att få arbeta med modellen krävs samtycke från barnets föräldrar.

- Modellen handlar verkligen om att täcka igen de där mellanrummen. Det har varit en utmaning att komma i gång, men när vi väl får samtycke fungerar metoden väl. När vi jobbar i SSPF jobbar vi tidigt i åldrarna, vilket är bra. Men det är också viktigt att samtidigt titta på vad vi har i grunden av systemet som ska göra att man inte lockas till kriminella gäng från början, säger Camilla.

- Idag behöver vi kontrollera välfärden på ett helt annat sätt än tidigare. Men det är inte med pekpinnen vi gör det, utan av omsorg. Vi måste se till att vi har företag som växer på legala villkor och inte konkurrerar bort varandra med svart arbetskraft, stulna varor eller narkotikaförsäljning. Det är också viktigt att vi ser till att vi inte har ett flöde av nyrekrytering till kriminella gäng, att vi har trygga boenden och ett inkluderande samhälle där människor blir anställda i legala verksamheter. Alla invånare behöver få finnas i ett sammanhang där man får vara den man är, och inte där man förväntas bli någon av kriminell karaktär, säger Anna.

Filmen Bullets har premiär för allmänheten den 28 april.