Värna konflikter för social hållbarhet

På Lackalänga- och Ljunggårdens förskola i skånska Kävlinge kommun jobbar personalen med att planera konflikter mellan barnen.
- Vi ska inte vara rädda för konflikter utan vi ser det som ett lärande. Vi kommer i konflikt med varandra, oavsett måste vi lära oss hantera det, säger Lina Jägestedt, rektor på de två förskolorna.

Arbetet med att värna konflikter började för något år sedan med tankar kring social hållbarhet och hur förskolan kan jobba med att barnen mår bra och blir trygga individer. Det var då Lina Jägestedt, Pernilla Tegnér och personalen på Lackalänga- och Ljunggårdens förskola i Kävlinge kommun började ta till vara på de konflikter som uppstod, och till och med planera dem.

Tidigare kunde personalen dela på barn som bråkade, men nu använder man tillfället för att lära barnen hantera känslor, konflikter och varandra.
- Det var ett lätt sätt att komma undan barn som bråkade. Ibland tog vi bort dem från varandra, så fick de vara i olika grupper. Men det lär de ju sig inte någonting av. Personalen behöver hitta ett sätt att stötta dem i att hantera konflikter. Vi ser konflikter som ett lärande, säger Lina Jägestedt, rektor på Lackalänga och Ljunggårdens förskolor.

Begrepp som verktyg

I stället för att som tidigare se till att alla barn har likadana pennor när de ska måla kan det handla om att lägga fram tre blåa pennor och en orange.
- Då är ju vårt mål med det att det kommer ske någonting. Vi planerar för att det ska uppstå en konflikt, en möjlighet att lära sig någonting. Vad behöver barnen då lära sig? Då kan det handla om begrepp som de behöver använda, i stället för att dra den ur näven eller dra någon i håret, säger Pernilla Tegnér, biträdande rektor.

Personalen har tillsammans jobbat fram ord och begrepp som alla använder. Det är ord som byta, tillsammans, berätta och upptagen. När barnens språk utvecklas mer kommer nya uttryck in: kompromissa, förhandla, samarbeta, respektera, lyssna och kommunicera.
- Det handlar också om att lära sig att läsa av ansiktsuttryck, kroppsspråk, så det handlar inte bara om ord utan det handlar om att förstå människan som är på andra sidan, säger Lina Jägestedt.

Förhållningssätt inte arbetssätt

Hela förskolan har med det här arbetet fått ett utvecklat förhållningssätt, istället för bibelns gyllene regler om att behandla alla som du själv vill bli behandlad har Lackalänga- och Ljunggårdens förskola vänt på det.
- Om jag absolut inte klarar av att få kramar när jag är i någon form av affekt. Då kan ju inte Lina gå in och krama mig för att hon älskar kramar när hon är ledsen. Då kan hon ju inte behandla mig så som hon själv vill bli behandlad för det blir ju en helt mot-effekt. Så vi säger ju egentligen tvärtom: behandla andra så som dem behöver, säger Pernilla Tegnér.

Bland pedagogerna pratar de också om: ”aktiv långsamhet”, att låta konflikterna och lärandet ta tid.
- innan kunde man försöka röja undan en konflikt så fort som möjligt. För det är lite jobbigt att vara i en konfliktfas, det är jobbigt. Det tar energi från alla parter. Men man röjer ju inte undan den på det sättet som man gjorde tidigare. Utan nu tar man sig an konflikten och låter den ta tid man behöver och lyssnar på varandra, säger Lina Jägestedt.

Snabba effekter

På förskolorna märker de att mängden möjligheterna till lärande: konflikterna, har minskat och att barnen använder sig av uttrycken de har fått lära sig.
- De barnen som vi skickade till skolan som började F-klass i höstas, där ser de en stor skillnad i hur barnen är, leker och hur de pratar till varandra så de har sett effekt utifrån det arbetet som är gjort i förskolan. Då hade vi bara jobbat med det här i 1 år., säger Pernilla Tegnér

Genom att planera konflikter och lära förskolebarn hantera känslor och att kommunicera har de snabbt skapat social hållbarhet bland barnen. Men de har också förbättrat arbetsmiljön för personalen och fått alla, både barn och vuxna att utvecklas, lära känna sig själv och bli tryggare individer.
- Någonstans har det ju gett effekt ganska snabbt genom att man som personal ändrar sitt förhållningssätt och arbetar med det på ett medvetet sätt, säger Pernilla Tegnér.