Ny rapport: Ungas ökade sociala medieanvändande sammanfaller med kraftigt försämrad psykisk hälsa

De livsstils- och skönhetsideal som sprids i sociala medier har stor påverkan på unga och kan få allvarliga konsekvenser. Det visar Hyperidealen 2026, där var tionde ung i åldern 16–21 år uppger att pressen leder till självskada eller tankar om att ta sitt liv. Rapporten presenterar även för första gången en analys av folkhälsodata som visar att försämringen i ungas psykiska hälsa upprepat sammanfallit med perioder av kraftigt ökat sociala medieanvändande.

Den negativa pressen unga känner kopplat till rådande skönhetsideal är utbredd – och i årets rapport framkommer att intensiteten är hög och har allvarliga konsekvenser, framför allt bland tjejer och i de yngre åldersgrupperna. Unga pekar på innehållet i sociala medier som den främsta källan till pressen, och rapporten bekräftar att tjejers och killars flöden ser fundamentalt olika ut.

I Hyperidealen 2026 presenteras också en analys av data från Folkhälsomyndigheten, som visar att ungas ökade sociala medieanvändande upprepat sammanfallit med kraftig acceleration i psykisk ohälsa. Tre sådana perioder identifieras, 2012–2013, 2015–2018 och 2020–2021, alla sammanfallande med teknologiska förändringar som drivit upp användandet bland unga i Sverige.

– För första gången kan vi nu synliggöra de här sambanden och även om vi inte kan påvisa vad som orsakar vad, bör de tas på stort allvar. En åldersgräns i sociala medier är kanske nödvändig, men i rapporten lägger vi fram ett åtgärdsförslag som reglerar hur plattformarna får använda barns och ungas data, något som skulle kunna göra betydligt större skillnad, säger Hanna Eidem, generalsekreterare på Tjejzonen.

Mönstret är samstämmigt över flera oberoende datakällor och speglas även i internationell folkhälsodata. Gemensamt är att det är unga tjejer som sticker ut – både som den grupp som ökat sitt användande av sociala medier mest och vars psykiska hälsa drabbats hårdast.

– Det är oerhört nedslående att se hur unga, och särskilt tjejer, i så hög grad påverkas negativt av normer och ideal de möter i sina flöden. Som aktör inom skönhetsbranschen har vi ett ansvar att inte bara reflektera över vilket innehåll som skapas, utan också att granska systemen bakom exponeringen och hur de förstärker normer, säger Carola Lundell, vd för KICKS.

Utdrag ur rapporten

• Den negativa pressen kopplat till skönhets- och livsstilsideal är utbredd bland unga och landar tyngst på tjejer, där över hälften beskriver pressen som hög. Bland killar är pressen från livsstilsidealen det som dominerar, där 31 procent beskriver den som hög.
  

• Pressen har allvarliga konsekvenser, som slår hårdare i den yngsta åldersgruppen. Av de som känner press uppger 20 procent av tjejer i åldern 16–21 år att den leder till ätstörningsrelaterade beteenden. Var tionde ung i samma åldersgrupp uppger att pressen lett till självskada eller tankar om att vilja ta sitt liv.

• 72 procent av tjejerna och 52 procent av killarna kopplar den negativa pressen till innehållet de ser i sina sociala medieflöden. Samtidigt svarar nästan sju av tio tjejer och fyra av tio killar att de använder sociala medier som distraktion från känslor som ångest, stress och ensamhet – samma plattformar som de pekar ut som källa till pressen.
  

• 45 procent av tjejerna och 35 procent av killarna har försökt minska sin tid på sociala medier utan att lyckas och ungefär hälften av unga upplever att de inte kan styra innehållet de ser i sina sociala medieflöden.
  

• Nästan alla tjejer, 95 procent, ser innehåll om utseende och skönhet i sina flöden, och 60 procent ser det dagligen. Fyra av tio tjejer svarar också att de dagligen exponeras för ouppnåeliga och retuscherade hyperideal.
  

• Varannan tjej ser innehåll om skönhetsingrepp, bantning eller ideal som betonar extrem smalhet minst ett par gånger i veckan – och nästan åtta av tio tjejer ser det någon gång, mot fyra av tio killar som aldrig ser det.
  

• Killar exponeras i dubbelt så hög utsträckning som tjejer för nedsättande innehåll om andra kön, religioner och identiteter. 24 procent av killarna ser det dagligen. I åldersgruppen 16-21 ser 30 procent av killarna det dagligen i sina flöden.

• 5 procent av killarna och 1,5 procent av tjejerna uppger att deras ansikte använts för att skapa sexuellt explicit innehåll utan deras samtycke.
  

• 16 procent av unga använder AI som emotionellt stöd – bland killar i åldern 16–21 år är andelen 32 procent.
  

Om rapporten 

Rapporten Hyperidealen tas årligen fram av Tjejzonen i nära samarbete med KICKS. Rapporten baseras på svaren i en Sifo-undersökning genomförd i mars 2026 och analyserna i rapporten genomförs med stöd i data från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Internetstiftelsen.