Internationella konststjärnan Britta Marakatt-Labbas första stora retrospektiva utställning i Sápmi och Sverige öppnar den 23 oktober på Kin museum för samtidskonst i Giron/Kiruna

Med verk som Garjját/Kråkorna, Girdi noaiddit/Flygande shamaner och Historjá har Britta Marakatt-Labba bokstavligen broderat fram den samiska historien och samtiden och gjort dem kända för en växande publik. “I stjärnornas fotspår – Britta Marakatt-Labbas broderade världar” är hennes första stora retrospektiv i Sápmi och Sverige.

I ett halvt sekel har Britta Marakatt-Labba, född i Ađevuopmi/Idivuoma, varit en av Sápmis intressantaste konstnärer. Med nål och tråd har hon skapat en myllrande berättelse om miljökamp och vardag, mytologi och drömmar, allt utifrån ett samiskt perspektiv. Publiken kommer bland annat att få möta det 24 meter långa broderiet Historjá (2004-2007), som ursprungligen beställdes av KORO för Tromsö universitet och som fick en internationell publik i samband med documenta 14 i Kassel 2017. I verket blandas historiska händelser med lyriska naturscener och magiska ögonblick.

–Äntligen får jag möjlighet att visa min konst i min hemkommun Giron/Kiruna! För mig känns det viktigt att även de som bor längst i norr och är intresserade av konst får möjlighet att se de verk jag jobbat med från 1968 till idag. Skisser, bildvävar, skulpturer och broderier får nu till slut beskådas där de faktiskt utspelar sig.

Ett av de nya verken, Luođđat/Spår, handlar om farorna med jakten på mineraler och hur vindkraftsparker förhindrar renarnas vandringar, något som påverkar hela hennes hemregion.

–Eftersom det fram till nyligen snarare var kommuner och regioner i norr än de stora konstinstitutioner i söder som köpte in hennes verk, så kommer en del av utställningen på Kin att innehålla verk som ägs av Kiruna kommun. Totalt sett är det en imponerande skatt som skapats över tid och det ska bli fantastiskt att få presentera hela konstnärskapet här på Kin, säger Maria Lind.

Som en del av utställningen arrangerar Kin en föreläsningsserie om de ämnen som Britta Marakatt-Labba tar upp i sin konst, bland annat markanvändning, råvaruuttag och klimatförändringarnas effekt på rennäringen. Museet uppmärksammar även de verk av konstnären som finns permanent i Norrbotten, till exempel i Gällivare och Jokkmokk.

Utställningen initierades av Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur och design i Oslo, där den visades våren och sommaren 2024, och genomförs i samarbete med Kin museum för samtidskonst i Kiruna och Moderna museet i Stockholm. Kins utställning är en omarbetad version med titeln ”I stjärnornas fotspår: Britta Marakatt-Labbas broderade världar”.

Om konstnären
Britta Marakatt-Labba har med sin konst och gärning utgjort en viktig röst alltsedan 1970-talet. Med sina broderade världar delar hon med sig av sina erfarenheter från samiskt liv och samisk kultur och livsstil i bilder som förmedlar dramatik, allvar och en stilla humor. I verken blandas myter, autentiska händelser och drömmar som blir till textila fresker.

Som en av medlemmarna i det radikala konstnärskollektivet Mázejoavku (Masi-gruppen) var hon en av de som drev motsåndsrörelsen mot vattenkraftsprojektet i Altaälven i början av 1980-talet. Kråkorna/Garjjá var ett av de verk som gjordes då och har allt sedan dess blivit symbolen för norska statens orättfärdiga behandling av den samiska befolkningen. Även idag förblir aktivismen en central del av hennes konst och hon har inspirerat flera samiska och skandinaviska konstnärer och aktivister att fortsätta kampen. En följd av det är att nya generationer av samiska konstnärer numer i högre grad är delaktiga i både nationella och internationella sammanhang. Dit räknas de samiska deltagarna i 2022 års konstbiennal i Venedig, den så kallade Samiska paviljongen i den nordiska paviljongen samma år, och den samiske arkitekten och konstnären Joar Nangos kollektiva presentation på arkitekturbiennalen i Venedig 2023.

Britta Marakatt-Labba har sedan sitt internationella genombrott på Documenta 14 in Kassel och i huvudutställningen på Venedigbiennalen 2022 rönt stor uppmärksamhet världen över och hennes verk ingår numera i en lång rad konstsamlingar. År 2020 tog hon emot Prins Eugen-medaljen för sitt enastående arbete.