Tiden flyger snabbt, målet är hållbarhet

I anslutning till premiären för KLM:s nya flyglinje mellan Växjö-Amsterdam, genomfördes ett högprofilerat seminarium på temat ”Biojetbränsle”. På plats diskuterade KLM, skogsbolaget Södra, SkyNRG, Luleå tekniska universitet, tankesmedjan Fores och Växjö kommun hållbart flygresande och hur Sverige inom en överskådlig framtid ska bli självförsörjande av biojetbränsle.

Biojetbränslemarknaden är i dag begränsad och underutvecklad. Det saknas tillräckliga ekonomiska incitament för användning av bränslet, trots att det finns en konsensus om dess potential som hållbart drivmedel. Ska flygindustrin ta nödvändiga steg mot att bli hållbar räcker det inte att ett fåtal aktörer tar ett ansvar. Alla måste hjälpas åt. Det var huvudbudskapet som lyftes fram under seminariet.

I panelen satt Inka Pieter, KLM, Henrik Brodin, Södra, Fredrik Granberg, Luleå tekniska universitet, Theye Veen, SkyNRG och Per Schöldberg, Växjö kommun. Samtalet modererades av Mattias Goldmann, tankesmedjan Fores.

Ensam är inte stark
Hållbart flygresande ligger närmare än vad många tror, men det kräver att fler aktörer hjälps åt. Som det ser ut i dag går omställningen mot hållbart flyg för långsamt och det kan vi inte blunda för. Men ett flygbolag kan inte själva bära omställningen. Hållbarhet handlar inte om att en aktör ska vara bäst utan att alla måste vara bäst. Med de orden inledde Inka Pieter presentationen om vad KLM gör inom hållbarhet.

13 år i topp
KLM gör mycket för att dra sitt strå till hållbarhets-stacken och flygbolaget var först i världen med att flyga kommersiellt på biojetbränsle. Bolaget har också 13 år i följd legat i topp i Dow Jones Sustainability Index. Men hållbarhet inom flygindustrin är så mycket mer än bara biojetbränsle, även om just bränslet spelar en viktig roll. KLM arbetar med att hela kedjan, från matavfallshantering till underhåll av flygplanen, ska vara hållbar. Och blickar vi framåt så är KLM på god väg att nå sitt klimatmål om 20 procent minskad klimatpåverkan per passagerare till 2020. I dag ligger man på 16 procent.

Även om ett mål om minskad klimatpåverkan per passagerare är bra, håller Pieters med om att det inte är tillräckligt eftersom planeten belastas med det totala koldioxidutsläppet och bryr sig inte om utsläpp per passagerare. Därför är det avgörande för flygindustrins omställning att fler parter krokar arm.

Underutvecklad marknad
Theye Veen, SkyNRG är inne på samma spår. Marknaden för biojetbränsle är i dag underutvecklad med få producenter som kan bidra. Det höga priset för biojetbränsle hämmar också dess etablering. Det saknas tillräckliga incitament för att drivmedlet ska kunna konkurrera ut det fossila bränslet. Om branschen ska bli mer hållbar, då måste tydliga incitament för produktion av biojetbränsle tas fram. Elektrifiering av flygplansflottan diskuteras också som en tänkbar lösning och det är det också menar Veen. Om 15 år har vi elektrifierade flygplan med kapacitet för 20-30 personer, men för längre flygresor med större kapacitet, kommer biojetbränsle fortsatt vara den bästa lösningen.

Det behövs allt som oftast investeringar på uppemot 200 miljoner euro i fabriker och raffinaderier som producerar och förädlar biojetbränsle. Enskilda aktörer klarar sällan av att bära en sådan kostnad själva. Därför är det viktigt att frågan om biojetbränsle även når slutkonsumenterna. De spelar en viktig roll i att driva opinion och politisk förändring. Något som behövs om marknaden för biojetbränsle ska utvecklas.

Biojetbränslets betydelse
Sedan 1990 har det svenska flygresandet stadigt ökat och under 2017 flög 41 miljoner svenskar utomlands och 8 miljoner flög inrikes. Men i samma takt som flygresandet ökat, har flygindustrin blivit bättre på att minska sin klimatpåverkan. Framför allt genom ökad kabinkapacitet och förbättrade flygplansmotorer. Klimateffekten per passagerare minskar, men den gör det inte tillräckligt snabbt menar Fredrik Granberg, Luleå tekniska universitet. 

Det går inte att frångå biojetbränslets betydelse för flygindustrins klimatomställning. Tekniken för omvandling av bland annat rester från skogsindustrin till biojetbränsle finns men att det saknas investerare till att bygga fabriker för storskalig produktion. Granberg menar att med 100 procent biojetbränsle kan flyget minska sitt klimatavtryck med ca 50 procent till följd av gröna koldioxidutsläpp. Vi ska inte glömma klimatpåverkan från kväveoxider och de kondensstrimmor som även biojetbränsle ger upphov till. Utsläpp på hög höjd ger en ökad klimatpåverkan jämfört med utsläpp på låg höjd. Ny forskning visar att biojetbränsle även minskar partikelutsläpp från flygets jetmotorer. Allt som bidrar till att minska miljöpåverkan från framtidens flygresande är värdefullt.

Henrik Brodin, Södra, instämmer i analysen om att skogen spelar en viktig roll i flygets klimatomställning. Även han menar på att samarbeten är nyckeln till framgång. Han påpekar också att flygskatten som beslutades av regeringen är ett trubbigt instrument som riskerar att vara kontraproduktivt. Skatten stöttar inte användningen av biojetbränsle, den gör det bara dyrare att flyga. Ett obligatoriskt kvotsystem för biojetbränsleblandning vore ett bättre alternativ menar han.

Den småländska potentialen
Det småländska landskapet är – precis som Norrland – starkt präglat av skog. I de södra delarna av landet växer skogen mycket snabbare än i norra Sverige på grund av ett mildare klimat. Skogen är därför tätare i Småland än på andra platser i Sverige och förutsättningarna för en lokal produktion av biojetbränsle anses vara goda. Något som Per Schöldberg, Växjö kommun ser positivt på. Småland är den mest exportorienterade regionen per capita i Sverige, och Växjö kommun, som vann 2018 års European Green Leaf Award från EU-kommissionen, har som klimatmål att bli helt fossilbränslefria till 2030. Det är en stark drivkraft för omställning till biojetbränsle och en produktion i närområdet. Växjö kommun välkomnar avsiktsförklaringen som signerats men poängterar att parterna nu har ett ansvar att driva arbetet framåt och sätta Sverige på biojetbränslekartan.

Avsiktsförklaring
Den 14 maj skrev Växjö kommun, Växjö Småland Airport, skogsföretaget Södra, flygbolaget KLM, flygbiobränsle­specialisten SkyNRG, Luleå tekniska universitet och tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet under en gemensam avsiktsförklaring med inriktningen att få igång lokal produktion av biojetbränsle. Förhoppningen är att satsningen i Småland är första steget mot att Sverige inom en överskådlig framtid blir självförsörjande av biojetbränsle.