Konstnärsnämnden har kartlagt konstnärernas inkomster

 Konstnärsnämnden har gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en rapport om konstnärernas inkomster. Undersökningen visar sammanräknade förvärvsinkomster som omfattar inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, samt hur den fördelar sig på region, födelseland och utbildning. Vidare framgår uppgifter om förmögenhet, inkomströrlighet, nettoinkomst och hur inkomsten fördelar sig på olika inkomstslag (lön, näring, transfereringar och bidrag). Genomgående görs jämförelser mellan konstnärer och befolkningen i dess helhet.

Rapporten redovisar SCB:s registerdata med inkomstuppgifter för inkomståren 2004 och 2005 för cirka 21 500 konstnärer. Dessa har delats in i 22 olika yrkeskategorier (från bildkonstnärer till översättare) och i vissa fall i 7 konstområden. Ingen tidigare studie har samma omfattning när det gäller undersökningen av konstnärernas inkomster. Det är en övergripande undersökning som kommer att kompletteras med en fördjupande studie under år 2009 som tittar närmare på vissa områden, t ex hur stor andel av inkomsterna som kommer från konstnärligt arbete respektive annat arbete (s.k. brödjobb), antalet uppdragsgivare, verksamhet inom flera olika konstnärliga yrkeskategorier och hur många konstnärer som bedriver sin verksamhet i aktiebolag eller ekonomisk- och ideell förening.   

Inom kulturpolitiken är konstnärerna en utpekad yrkesgrupp med specifika förutsättningar och åtskilliga utredningar, rapporter och analyser har gjorts över deras sociala och ekonomiska villkor på statlig nivå, vid universitet och högskolor och av konstnärsorganisationer. Denna rapport ska ses som en bit av den karta som behöver ritas för att bilden av förutsättningarna för konstnärligt skapande i Sverige i dag ska tydliggöras.

Några  sammanfattande punkter: 

• Konstnärer har lägre inkomster än befolkningen som helhet. Det gäller såväl samman­räknad förvärvsinkomst som nettoinkomst. År 2004 var medianvärdet för den sammanräknade förvärvsinkomsten för de konstnä­rer 20-64 år som ingår i studien 183 000 kronor. Det är 84 procent av vad motsvarande åldersgrupp i hela befolkningen hade. Nettoinkomsten för konstnärer låg både 2004 och 2005 på 93 procent av nettoinkomsten för hela befolkningen. Spridningen av inkomster är stor i konstnärgruppen - både mellan olika konstnärsyrken och inom varje kategori.
• Skillnaden mellan konstnärer och hela befolkningen är mest markant i de lägre in­komstskikten. Bristerna i försörjningsmöjligheter är bety­dande för stora grupper. Hälften av alla konstnärer, dvs. drygt 10 000 personer har mindre än 15 000 kr i månadsinkomst. Var fjärde har mindre än 8 000 kr och var tionde mindre än 2 500 i månadsinkomst. Trots det får konstnärs­gruppen inte mer bidragsstöd som bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd m.m. från samhället än befolkningen i stort - med undantag för arbetslöshetsförsäkringen (30 procent mot 13 procent i befolkningen har erhållit arbetsmarknadsstöd minst en gång under året). Det höga uttaget av arbetslöshetsersättning är ofta kopplat till de yrkesgrupper som har korta anställningar såsom exempelvis dansare, musikalartister och skådespelare. Dessa konstnärers arbetsmarknad är specifik och har utretts i bland annat utredningen Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183), men även Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU 2003:21) beskriver problematiken.
• Många konstnärer bedriver egen näringsverksamhet. I den undersökta konstnärsgruppen hade 44 % deklarerat näringsverksamhet 2004 i jämförelse med drygt 10 % i befolkningen. Aktiebolag, ekonomisk förening och ideell förening ingår dock inte i redovisningen av näringsverksamhet eftersom de inkomster som härrör från dessa redovisas som lön i deklarationerna. I praktiken är andelen näringsidkare bland konstnärer därför ännu högre.
• Inkomsterna av enskild näringsverksamhet är skiftande, men generellt sett utom­ordentligt låga. Hälften av de konstnärer som deklarerar enskild näringsverksamhet har en månadsinkomst understigande 1 000 kr. Flertalet konstnärer har därför också en kompletterande löneinkomst. Kombinatörer (personer med löneinkomst och inkomst av näringsverksamhet) där löneinkomsten är större än inkomsten av näringsverksamheten har högst genomsnittsinkomst. Konstnärer som endast har inkomst av näringsverksamhet har lägst inkomst.
• Konstnärerna som kollektiv är en högutbildad yrkeskategori. I urvalet har cirka två tredjedelar en högskoleutbildning (i statistiken "eftergymnasial utbildning"). I jämfö­relse med befolkningen i övrigt ligger de konstnärligt högutbildade väsentligt lägre i inkomst i alla avseenden. I befolkningen som helhet är medianinkomsten högre för per­soner med grundskola som högsta utbildning än för dem med eftergymnasial utbildning med konstnärlig utbildning
• Inkomstskillnaden mellan könen var betydligt lägre bland konstnärer än i hela befolkningen där kvinnornas medianinkomst låg på 79 procent av männens. År 2005 hade andelen bland konstnärer ökat till 89 procent och i befolkningen minskat till 78 procent.

Rapporten kan laddas ner på Konstnärsnämndens hemsida www.konstnarsnarsnamnden.se eller beställas per post info@konstnarsnamnden.se.

För frågor kontakta gärna Ann Traber annt@konstnarsnamnden.se, 08 - 50 66 50 66.

Konstnärsnämnden är en myndighet som beslutar om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer inom bild-, ton-, teater-, dans- och filmområdet samt främjar internationellt konstnärsutbyte. Nämnden ska också hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden och löpande bevaka trygghetssystemen.