Ny rapport om konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster

Konstnärsnämnden publicerar den tredje rapporten i serie om konstnärliga yrkesutövares inkomstsituation. Rapporten fokuserar på frågan om varifrån konstnärernas inkomster kommer i relation till hur mycket de arbetar. Hur mycket tid lägger konstnärer på olika sorters arbeten, direkt konstnärligt arbete, indirekt konstnärligt arbete och kompletteringsarbete utan varken direkt eller indirekt koppling till den egna konstnärliga kompetensen? Och i vilka branscher jobbar de då? Undersökningen redovisar även uppehåll och orsak till dessa i yrkesutövandet, civilstånd och ekonomiskt stöd från anhöriga.

Några övergripande intryck

Utredningen visar att konstnärer i högre grad än vad framkommit tidigare har sina inkomster från konstnärlig verksamhet. Våra tidigare rapporter har också visat att konstnärer har lägre inkomster än övriga befolkningen. Nu framkommer det att detta inte orsakas av att de arbetat få timmar eller att det konstnärliga arbetet inte efterfrågas på en marknad, utan snarare handlar det om att ersättningen för arbetet ofta är på en låg nivå.

När det gäller inkomster, arbetsvillkor och anställningsförhållanden är konstnärer en heterogen grupp. I rapporten framträder en markant skillnad mellan å ena sidan de konstområden inom vilka man i huvudsak är egenföretagare och de områden där man ofta verkar som anställd. Detsamma gäller om konstnärerna främst är upphovspersoner eller utövare. Samtidigt som arbetsbrist utgör huvudproblemet för anställda och utövare framstår kärnproblemet för upphovspersoner och egenföretagare som att de inte får en skälig ersättning för sin konstnärliga arbetsinsats.

Ladda ner hela rapporten >." target="_blank" rel="nofollow noopener">här.

Läs pressmeddelandet >." target="_blank" rel="nofollow noopener">här