Gå direkt till innehåll

Nanotekniken och dess potentiella påverkan på miljö, hälsa, säkerhet och makten över naturresurserna

Tid 30 Maj 2006 09:30 – 09:30

Plats Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95B, Stockholm

När: Tisdagen den 30 maj 9.30 - 11.45 Var: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95B, Stockholm Varför: Lyfta fram och diskutera risker och hotbilder kring nanotekniken och dess potentiella effekter på miljö, jordbruk, biologisk mångfald och global rättvisa (se nedan). Ett tillfälle att konfronteras med några av de frågor som sannolikt kommer att uppfylla en stor del av morgondagens samhällsdebatt och media. Vem: Pat Mooney, chef för den internationella organisationen ETC Group (Action Group on Erosion Technology and Concentration), är en ledande internationell profil i debatten kring nresurser, framtidens tekniker samt makten och kontrollen över dessa. Kommentarer: Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, Uppsala Universitet och framträdande i samhällsdebatten kring vetenskap, teknik, etik och samhälle. Arrangörer: KSLA, i samarbete med SwedBio vid CBM (Centrum för biologisk mångfald) och Dag Hammarskjöldfonden. Anmäl dig snarast till keiko.blesserholt@ksla.se! Eller dyk upp oanmäld. Kaffe från 9.00. Detaljerat program kan laddas ner från www.ksla.se eller www.dhf.uu.se/seminars/30_may_2006.html. Seminariet hålls på engelska. Välkommen! Nanoteknik – nytt och okänt Få känner idag till vad nanoteknik och relaterade nya tekniker innebär. På samma sätt som biotekniken och GMOs etablerades men var okända begrepp för allmänheten för 20 år sedan, håller nanotekniken nu på att etablera sig både inom vetenskapen och kommersiellt. Implikationerna på samhället – positiva och negativa – kommer att vara enorma. Utvecklingen av nanotekniken går rasande snabbt, vilket bekräftas av ökningen av forskningsfinansiering, nanopatent och antalet nanorelaterade produkter som når marknaden. Universiteten tävlar med varandra i knivskarp konkurrens om forskningsmedel och erkännande. Det förutspås att nanoteknikrelaterade produkter kommer att stå för 15 % av den globala produktionen inom tio år och redan finns hundratals produkter ute på marknaden. Genom seminariet erbjuds du en introduktion till nanotekniken och relaterade områden. Hotbilder och risker Den information som oftast når allmänheten kring nanoteknik är artiklar där positiva möjligheter eller nya fantastiska produkter beskrivs. Men där finns många fler dimensioner, som t.ex: - Nanopartiklars eventuella toxicitet. Har vi lärt oss något från asbest och PVC-problematiken? - Hur påverkas länder vars främsta exportintäkter på kort tid kan slås ut (Chiles platina, Zambias koppar, Thailands och Malaysias gummi) då nanomaterial ersätter råvarorna? Hur undviker man att det blir de fattiga i dessa länder som får betala priset för utvecklingen? Vilket ansvar har världssamfundet, forskarna och företagen? - Bland annat FN-universitetet diskuterar på största allvar scenarier där nanoteknik möjliggör nya massförstörelsevapen som skulle kunna kontrolleras och användas av enskilda individer. Hur påverkas demokratins grundvalar om samhällets respons på ett sådant hot blir ökad övervakning av medborgarna? Kan denna typ av teknik initiera en ny kapprustning? - Redan nu diskuteras och experimenteras med globala nanotekniska lösningar på världsomfattande miljöhot som klimatförändringarna. Vad händer med de globala ekosystemen om något går fel? Är nya, omfattande, tekniska lösningar rätt väg eller ligger problemet i överkonsumtion och ohållbara livsstilar? Vem ska ha rätt att ge klartecken till användning av tekniker som kan påverka hela det globala systemet? Var finns samhällsdebatten kring nanotekniken och dess påverkan på samhälle och säkerhet? Vetenskaps- och teknikutvecklingen arbetar snabbare än övriga samhället hinner reagera. Det är tid för samhällsdebatt och demokratiska samtal om hur vi ska förhålla oss till de risker och möjligheter som de nya teknikerna för med sig. Inte minst media har en viktig demokratisk roll i detta sammanhang. Seminariet kommer att diskutera nödvändigheten, möjligheter och risker med att på olika sätt styra och påverka den tekniska utvecklingen i relation till de hotbilder som presenteras. Vi inbjuder dig till en förmiddag med hisnande perspektiv på den nya teknikens risker och möjligheter.

Kontakter

Peter Normark

Peter Normark

Presskontakt Akademisekreterare och VD Övergripande akademifrågor 08-5454 7702
Elin Mellqvist

Elin Mellqvist

Presskontakt Akademigeolog Områden inom de gröna näringarna som inte specifikt hör hemma inom jord- eller skogsbruk. 08-5454 7716
Sara Österman

Sara Österman

Presskontakt Akademiagronom Jordbruk och därtill hörande frågor. 08-5454 7706
Birgitta Naumburg

Birgitta Naumburg

Presskontakt Akademijägmästare Skog, skogsbruk och därtill hörande frågor 08-5454 7707
Agneta Davidsson Ohlson

Agneta Davidsson Ohlson

Presskontakt Konferenskoordinator/Kommunikatör Konferenser, kommunikation 08-54547712

Keiko Blesserholt

Presskontakt Stiftelsehandläggare (anslag, priser och belöningar) 08-5454 7713

Relaterat innehåll

Den oberoende mötesplatsen för den gröna sektorn – frågor som intresserar många och berör alla!

Kungl. Skogs och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vid akademiens seminarier och möten träffas människor från olika delar av samhället i respektfull dialog och diskussion. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA
Drottninggatan 95 B, Box 6806
113 86 Stockholm
Sweden