Tekniker för ökad precision i växtodling är temat för årets Håstadiusseminarium. Anders Jonsson, 2025 års Håstadiuspristagare, har skapat både nydanande forskningsprogram och produktutveckling inom växtodling, till nytta för svenskt lantbruk i praktik och akademi.
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som ska träda i kraft 2028. Förslaget kommer att påverka vårt nationella genomförande av politiken. Seminariet kommer att belysa vilka utmaningar, behov och möjligheter inom CAP som finns, och behövs, för svensk livsmedelsproduktion i ett konkurrensutsatt, komplext system. Välkommen!
Det har varit en lång natts färd mot dag – men nu har till slut EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet kunnat enas om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare som skulle hantera frågan. När en förordning nu är på plats kan Växtnoden avvecklas. Dagens seminarium är därför också en avslutning för projektet.
Välkommen till en som vanligt aktiv vår med och på KSLA! Hela programmet med seminarier, utlysningar och andra länkar hittar du på www.ksla.se
För att bevara den biologiska mångfalden behövs kontinuerliga insatser för skötsel, skydd och återställning av naturen, traditionellt finansierade av markägares frivilliga bidrag och statligt stöd. Företag vill ha innovativa verktyg som kan värdera och prissätta miljöåtgärderna. De Mistra‑finansierade programmen FinBio och BIOPATH utforskar hur biodiversitet kan integreras i finansiella modeller.
Smittskyddsarbetet har utvecklats över lång tid och har genom flera medicinska genombrott bidragit till att öka djurens hälsa och människors livsmedelstrygghet. KSLA:s kommitté för smittsamma djursjukdomar tar vid seminariet upp smittskyddets utveckling i relation till samhällsutvecklingen i stort. Även nutida och framtida utmaningar för smittskyddsarbetet kommer att diskuteras. Välkommen!
Kommittén för Mark och vattenanvändning arrangerar sitt slutseminarium om hur vi använder mark- och vattenresurserna för att långsiktigt säkra vårt behov av livsmedel, energi och infrastruktur.
"Aktuellt från KSLA" tar upp senaste nytt från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
KSLA delar varje år ut priser, belöningar och stipendier för särskilt goda insatser inom akademiens verksamhetsområden för att inspirera till ökad kunskap. I dagens värld där tro, tyckande och falska nyheter blivit till maktinstrument, värnar och står akademien upp för objektiv och oberoende faktabaserad vetenskap och praktisk erfarenhet. Grattis alla pristagare!
Kalhugga eller inte kalhugga? Det är vad skogsdebatten kommit att handla om. Kanske missar vi andra viktiga frågor, som hur man tar upp hyggen, hur stora de ska vara och hur gammal skogen får bli innan den avverkas? Det här är några av de diskussioner som förts inom en arbetsgrupp vid KSLA. Under detta boksamtal presenterar och diskuterar vi gruppens tankar.
Skogsägare är väl medvetna om att klimatet successivt förändras och att det påverkar skogen. En viktig fråga är hur man bäst anpassar sitt skogsbruk för att minimera framtida risker som följer med klimatförändringen. Seminariets mål är ökad kunskap och förståelse av behov, möjligheter och hinder för anpassningar av skogsbruket, för minskade negativa effekter av klimatförändringen på naturen.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) presenterar idag ett förslag till hur debatten om skog och skogsbruk kan bli mer saklig. Förslaget går ut på att vi ska eftersträva transparenta sammanställningar av vetenskap och beprövad erfarenhet som underlag för beslut och rekommendationer. En rapport släpps i samband med seminariet.
Den geopolitiska utvecklingen de senaste åren har skapat oro även på marknaderna för jordbruksråvaror. Seminariet kommer att att ge en fördjupad bild av hur marknaderna för jordbruksprodukter fungerar och hur flödena av råvaror har förändrats. USA:s roll förblir viktig. Akademiledamot professor Bob Thomson, University of Illinois, belyser (in English) läget på andra sidan. Atlanten.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) förutspår en 50-procentig ökning av konsumtionen av mat med akvatiskt ursprung till 2050. Svensk fiskodling har tillväxtpotential; en stor andel av svenska fiskodlingar finns i vattenkraftsdammar där fisk produceras i öppna kassar i norra Sveriges inland. Professor Øystein Evensen, Wallenbergprofessuren 2022, redovisar sina resultat vid seminariet.
Tjugosex nya ledamöter invaldes den 13 november i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. I Skogsavdelningen invaldes: Anna Furness, Peter Helander, Hjalmar Laudon, Christina Lundgren, Amalia Matsson, Sören Petersson, Susanne Öberg och Jón Geir Pétursson.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes totalt 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar. Jordbruksavdelningens nya ledamöter är Sigrid Agenäs, Ellen Anker Kofoed, Jennie Barron, Helena Hansson, Martin Krokstorp, Martin Moraeus, Kristina Nordéus, Bo Selerud, Thomas Keller, Markus Lassheikki och Kitty Schulman.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar, Allmänna, Jord och Skog. De nya svenska ledamöterna i Allmänna avdelningen är Anna Allard, Jakob Granit, Magnus Ljung, Johan Löwenadler Davidsson, Lena Westlund, Petteri Taalas och Heidi Tuhkanen.
Målet för kommittén för Morgondagens odlingssystem har varit att ta fram anvisningar som på gårdsnivå inspirerar lantbrukare att hitta och implementera nya arbetssätt och metoder i växtodlingen, samtidigt som de skapar ett ekonomiskt positivt utfall för företaget. Under sina tre år har kommittén diskuterat och visat exempel på miljösmarta och produktiva odlingssystem och metoder.
Klimatförändringar och nya sätt att använda våra naturresurser accelererar förändringen av den biologiska mångfalden. Det leder till nya behov och utmaningar av mätningar och metoder för biologisk mångfald. KSLA:s kommitté för biologisk mångfald bidrar i en rapport med kunskapsunderlag för konstruktiva diskussioner om tillstånd, förändring och mätning av den biologiska mångfalden.
Svensk veterinärmedicin firar i år 250 år. Sverige har idag sju kunskapscentrum för katastrofmedicin på humansidan men ingen motsvarighet för veterinärmedicin, avgörande för att säkerställa djurvälfärd och bidra till livsmedelsförsörjningen. Seminariet syftar till att inhämta erfarenheter, inspel och synpunkter för att skapa en kunskapsbas inför bildandet av centrum för veterinär katastrofmedicin.
