FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) förutspår en 50-procentig ökning av konsumtionen av mat med akvatiskt ursprung till 2050. Svensk fiskodling har tillväxtpotential; en stor andel av svenska fiskodlingar finns i vattenkraftsdammar där fisk produceras i öppna kassar i norra Sveriges inland. Professor Øystein Evensen, Wallenbergprofessuren 2022, redovisar sina resultat vid seminariet.
Tjugosex nya ledamöter invaldes den 13 november i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. I Skogsavdelningen invaldes: Anna Furness, Peter Helander, Hjalmar Laudon, Christina Lundgren, Amalia Matsson, Sören Petersson, Susanne Öberg och Jón Geir Pétursson.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes totalt 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar. Jordbruksavdelningens nya ledamöter är Sigrid Agenäs, Ellen Anker Kofoed, Jennie Barron, Helena Hansson, Martin Krokstorp, Martin Moraeus, Kristina Nordéus, Bo Selerud, Thomas Keller, Markus Lassheikki och Kitty Schulman.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar, Allmänna, Jord och Skog. De nya svenska ledamöterna i Allmänna avdelningen är Anna Allard, Jakob Granit, Magnus Ljung, Johan Löwenadler Davidsson, Lena Westlund, Petteri Taalas och Heidi Tuhkanen.
Klimatförändringar och nya sätt att använda våra naturresurser accelererar förändringen av den biologiska mångfalden. Det leder till nya behov och utmaningar av mätningar och metoder för biologisk mångfald. KSLA:s kommitté för biologisk mångfald bidrar i en rapport med kunskapsunderlag för konstruktiva diskussioner om tillstånd, förändring och mätning av den biologiska mångfalden.
Svensk veterinärmedicin firar i år 250 år. Sverige har idag sju kunskapscentrum för katastrofmedicin på humansidan men ingen motsvarighet för veterinärmedicin, avgörande för att säkerställa djurvälfärd och bidra till livsmedelsförsörjningen. Seminariet syftar till att inhämta erfarenheter, inspel och synpunkter för att skapa en kunskapsbas inför bildandet av centrum för veterinär katastrofmedicin.
KSLA:s kommitté för Evidens om brukande av skog har haft i uppdrag att fördjupa förståelsen av hur evidens och föreslår att evidensbaserat beslutsfattande inom det skogliga området förstärks genom att en modell liknande den inom vårdsektorn anammas och att en oberoende instans för att sammanställa kunskapsläget inrättas.
I Sverige är samverkan inte något främmande. Men hur drar vi nytta av det i internationella samarbeten? Horisont Europa finansierar flera Living Lab-projekt för forskning och innovation inom de gröna näringarna. Välkommen till en eftermiddag med inspirerande exempel på projekt, information om vilka möjligheter som finns för internationella projekt och mingel om andra samverkansprojekt.
Allt kan bestämmas och anpassas! Men varför måste allt mätas? Tekniker för ökad precision i växtodling. Detta är tema och titel för årets Håstadiusseminarium. Anders Jonsson, Håstadiuspristagare, har skapat nydanande forskningsprogram och produktutveckling inom växtodling, till nytta för svenskt lantbruk i praktik och akademi. Seminariet redovisar det senaste inom området, välkommen!
Den 7 och 8 oktober samt den 29 oktober genomför akademien webbinarier/seminarier om naturrestaureringslagens implementering i EU och Sverige. Seminariernas övergripande fråga och fokus ligger på de utmaningar som Sverige och andra länder i EU har när det gäller att implementera naturrestaureringsförordningen.
Vad säger forskningen om hur vår svenska demokrati mår? Hur står sig medborgarnas tilltro till den förvaltning som ska säkerställa våra gemensamma institutioner? Vad kan historien lära oss om det vi missar i den dagspolitiska debatten? KSLA-dagen riktar sig till alla som arbetar i akademiens olika grupperingar, men också till er som på annat sätt bidrar eller vill bidra till akademiens arbete.
KSLA:s projektgrupp ”Vägval i skogen” arrangerar i höst en tvådagars exkursion om trivsammare skog. Projektgruppen bedömer att dagens polariserade skogsdebatt delvis drivs av allmänhetens negativa bild av den brukade skogen. Kan att vid skötseln av skogen ta hänsyn till människans nyttjande och upplevelser vara en väg att minska denna polarisering? Välkommen!
Det senaste årets politiska och geopolitiska händelser har visat vikten av ett starkt EU-samarbete. Frågan om en robust livsmedelsförsörjning i krissituationer har fått ökad betydelse, samtidigt som EU-kommissionen satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan. Vad innebär det för EU:s långtidsbudget och Sverige och hur påverkas de areella näringarna av de politiska vägval som nu formas?
Detta nummer innehåller en hel del om forskningens villkor i samhället, inklusive det gigantiska forskningsprojektet Horizon Europe.
Time to nominate for the 2026 Bertebos Prize – SEK 400,000 (approx. EUR 36,000). The prize this year aims to reward innovative and ground-breaking research and development within the area of agriculture and food research. Candidates should have contributed to significant research and development in the interface between ecology and food production.
Solcellsmarknaden växer i ökande takt som en del av klimatomställningen. Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad är det egentligen som påverkar investeringsbeslut kring solcellsanläggningar? Hur påverkas skogens kolbalans när en solcellsanläggning etableras och hur påverkar detta anläggningens klimatnytta? Dessa och andra frågor diskuteras vid seminariet.
In collaboration with the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) the Swedish FAO Committee arrange a special event marking 75 years of dedicated work for global food security and sustainable development. The event will also feature the launch of the Committee’s new publication titled Innovation and Drivers for Circularity and Bioeconomy. Welcome!
Aktuellt från KSLA nr 2-2025 innehåller flera artiklar med fokus på skog, kommande aktiviteter, utlysningar, remisser, inbjudningar till att nominera pristagare och mer.
Frågan om AI intar en viktig roll i KSLA:s uppdaterade strategiska ramverk. KSLA har med seminariet ambitionen att börja bygga en översikt av AI för de areella näringarna. Vilka områden påverkas idag samt framåt på kort, medellång och lång sikt? Vilka är möjligheterna och riskerna? Mötet inleds med en överblick över området. Välkomna!
Biokrediter eller biodiversitetskrediter är ett begrepp som hörs allt oftare. Men det finns bara ett fåtal exempel på genomförda affärer i Sverige. Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden och hur ser svenska företag och organisationer på utvecklingen av en marknad i Sverige? Välkommen!
