KSLA:s program för försörjningsberedskap har genom arbetsgruppen Livsmedelsvärdekedjan arbetat intensivt med frågan om livsmedelsberedskap utifrån målet att föreslagna åtgärder ska öka livsmedelsproduktionen och samtidigt upprätthålla hållbarhet, lönsamhet och robusthet från ett marknadsorienterat perspektiv. Rapporten presenteras vid arbetsgruppens slutseminarium på KSLA den 17 september.
Det senaste årets politiska och geopolitiska händelser har visat vikten av ett starkt EU-samarbete. Frågan om en robust livsmedelsförsörjning i krissituationer har fått ökad betydelse, samtidigt som EU-kommissionen satt ekonomisk tillväxt högst upp på agendan. Vad innebär det för EU:s långtidsbudget och Sverige och hur påverkas de areella näringarna av de politiska vägval som nu formas?
I en osäker omvärld blir en säker inhemsk livsmedelsförsörjning allt viktigare. Sverige producerar långt ifrån allt som behövs för att försörja befolkningen. Seminariet diskuterar hur norra Sverige kan bidra till landets livsmedelsförsörjning. Vilka är de unika förutsättningarna? Kan mer mark användas för livsmedelsproduktion? Vilka produkter ska man satsa på? Finns hinder som behöver övervinnas?
Smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur och med människan utgör kärnan i det som kallas One health. Denna koppling mellan folkhälsa och djurhälsa har stor påverkan på lantbruksnäringen – från enskilda lantbruksföretag till nationella intresseorganisationer.
Solcellsmarknaden växer i ökande takt som en del av klimatomställningen. Hur står sig Sverige i jämförelse med andra länder? Vad är det egentligen som påverkar investeringsbeslut kring solcellsanläggningar? Hur påverkas skogens kolbalans när en solcellsanläggning etableras och hur påverkar detta anläggningens klimatnytta? Dessa och andra frågor diskuteras vid seminariet.
Värdering och i förlängningen skydd av åkermark är i grunden förvaltning av en nationell areell resurs som är nödvändig för produktion av livsmedel, biobaserade råvaror, biologisk mångfald och möjlighet till försörjning på landsbygden. Seminariet arrangeras av KSLA:s kommitté för mark- och vattenanvändning och tar upp olika aspekter på värdering av mark och beslutsstöd för markanvändning.
Bilden av genteknik och GMO har ändrats visar en studie som genomförts av Gentekniknämnden. Undersökningen kommer att redovisas och diskuteras vid ett seminarium på KSLA som arrangeras i samarbete med Rifo och Gentekniknämnden.
KSLA:s Kommitté för Biologisk Mångfald har under tre år arbetat med att samla kunskap och erfarenhet kring mätning av biologisk mångfald, med fokus på skogs- och jordbruksmark. Slutseminariet arrangeras på KSLA 29 april. Det är uppdelat i två delar med en redovisning av kommitténs erfarenheter på förmiddagen och med expertpresentationer av nya metoder på eftermiddagen. Välkommen!
Medel att söka för åtgärder som förbättrar arbetsmiljön. En miljon kronor ur SLO-fonden till mekanisering och byggnadsverksamhet inom jord- och skogsbrukets områden med företräde för åtgärder till förbättrande av arbetsmiljön.
Sedan 2016 tillämpar Martin Krokstorp conservation agriculture på sin gård i Skåne. En växtodling som bygger på återcirkulation av växtnäring, minimerad jordbearbetning, varierande växtföljd och ständigt grön mark med mellangrödor. En förebild för framtidens hållbara odlingssystem som kan klara att producera tillräckligt med mat, skapa ökad biologisk mångfald och minska miljö- och klimatpåverkan.
Det finns idag en växande efterfrågan på hållbart producerad mat och ett stort behov av att förbättra hållbarheten i livsmedelssystemet. En väg framåt är att ändra vår syn på förluster i livsmedelskedjan från att vara restråvaror av lågt värde till att vara primära råvaror med hög potential för direkt livsmedelsproduktion. Välkommen till denna internationella heldagskonferens!
2024 års sista KSLAT: jordbruksteknisk integration, jordbruksbistånd, veterinäryrkets utveckling, blåtungevirus i Sverige, fladdermössens vara eller icke vara.
Nästan två tredjedelar av den europeiska marken befinner sig i ett ohälsosamt tillstånd, visar nya rön från EU Soil Observatory. EU-kommissionen har därför tagit fram Mission Soil (A Soil Deal for Europe) och medfinansierar även partnerskapet AGROECOLOGY (European partnership on accelerating farming systems transition) där forskare och behovsägare kan samverka, testa och visa på nya lösningar.
I ett dokumentationsprojekt belyser KSLA omvandlingen av svensk jordbrukspolitik som sträcker sig från regleringsjordbruket till inträdet i EG/EU. Källor är jordbrukspolitiska utredningar och propositioner, forskning om jordbruksregleringen samt intervjuer med beslutsfattare aktiva vid omläggningen av jordbrukspolitiken. Projektet presenteras vid ett boksläpp på KSLA den 4 december. Välkommen!
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 november 2024 valdes 20 nya ledamöter in, tio av dem i Jordbruksavdelningen: Helena Aronsson, Uppsala, Lotta Berg, Axvall, Palle Borgström, Älvängen, Karin Brynell, Stockholm, Folke Cerenius, Lidköping, Magdalena Hermelin, Skänninge, och Ingrid Rydberg, Bryssel samt Alexander Döring, Andrea Gavinelli och Katrina Rønningen.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 november 2024 valdes totalt 27 nya ledamöter in, varav nio i Allmänna avdelningen. Nya ledamöter i Allmänna avdelningen är Matilda Baraibar, Solna, Linda Bell, Solna, Sten Frohm, Bromma, Line Gordon, Stockholm, Olof Johansson, Falköping, och Maria Knutson Wedel, Billdal samt Natalia Alekseeva, Swantje Nilsson och Yves Segers.
In honour of the 2024 Bertebos Prize, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) and the Bertebos Foundation arrange this seminar on advances in the shifts towards a sustainable and resilient food system in cooperation with the Prize Laureates, Professor Ingrid Undeland and Associate professor Mehdi Abdollahi, Chalmers Technical University, Gothenburg. Welcome!
Baljväxter är näringsrika, mångsidiga och hållbara. De bidrar till en balanserad och hälsosam kost och främjar ett miljövänligt jordbruk. De ingår sedan 1960-talet i kostcirkeln men lyfts nu fram med ett separat kostråd, att gärna ätas varje dag. Varför ska vi öka konsumtionen och kan vi producera dem i Sverige och i EU? Svaret på dessa och andra frågor får du i detta seminarium.
Ökande antibiotikaresistens är ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. Mer måste göras inom fler områden för att bromsa utvecklingen, t ex framställningen av aktiva läkemedelssubstanser. Forskning visar att utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till ökad antibiotikaresistens. Välkommen till en angelägen diskussion, arrangerad av Antibiotikaplattformen!
KSLA:s seminarium om vad EU-valresultatet, och parlamentets respektive kommissionens nya sammansättning, betyder för EU:s jordbruks- och livsmedelssektor den kommande femårsperioden. Vilka prioriteringar förväntas ge avtryck i politiken för jordbruks- och livsmedelsproduktionen gällande klimatanpassning & -omställning, livsmedelsförsörjningssäkerhet, djurvälfärd, export, matkvalitet, konsumenter?
