The 2026 Gad Rausing Prize for Outstanding Humanities Research is awarded to Professor Gavin Lucas, University of Iceland, for his significant contributions to theoretical development, methodology and practice in archaeology. The prize will be presented at the Academy’s Annual Meeting on 20 March. The prize sum is SEK 1.5 million.
Gavin Lucas, professor i arkeologi vid Islands universitet, tilldelas Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2026. Han får priset för betydelsefulla insatser när det gäller teoriutveckling, metodologi och praktik inom det arkeologiska fältet. Priset delas ut vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst i Riddarhuset den 20 mars. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.
Kungl. Vitterhetsakademien uppmärksammar årligen framstående forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap. 2026 års mottagare av priser och medaljer har nu utsetts. Belöningarna delas traditionsenligt ut under Akademiens högtidssammankomst i Riddarhuset den 20 mars.
Kungl. Vitterhetsakademien har valt in två nya arbetande ledamöter. Leelo Keevallik, professor i språk och interaktion vid Linköpings universitet, och Mia Rönnmar, professor i civilrätt vid Lunds universitet och rektor vid Malmö universitet, har valts in i Vitterhetsakademiens filosofisk-filologiska klass. Professor Annette Lassen, Köpenhamns universitet, har valts in som utländsk ledamot.
Vitterhetsakademien deltar i Fackboksfestivalen Minerva på ABF-huset i Stockholm lördagen den 31 januari 2026. Författarna och forskarna Lars Berglund, Maria Schildt och Irina Hron deltar i författarsamtal om sina aktuella böcker. Dessutom har Vitterhetsakademiens förlag bokbord med aktuell utgivning. Välkommen!
What is it to know visual art? In the anthology Knowing visual art, eight art historians examine how scientific analyses encounter the immediate expressiveness of artworks and how these perspectives together can deepen our experience of art. The new anthology "Knowing visual art" is published by the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities.
Att förstå visuell konst – vad innebär det? I antologin Knowing visual art undersöker åtta konstvetare hur vetenskapliga analyser möter konstverkets omedelbara uttryckskraft och hur dessa perspektiv tillsammans kan fördjupa vår upplevelse av konsten. Antologin är utgiven av Kungl. Vitterhetsakademiens förlag.
Fem språkforskare har utsetts till nya akademiforskare av Vitterhetsakademien och Natur & Kultur. Satsningen görs för att stärka språkforskningen i Sverige och motsvarar inledningsvis 18 miljoner kronor. Tjänsterna, som är treåriga med möjlighet till två års förlängning, förläggs till valfritt svenskt lärosäte.
Håkan Möller, teol.dr och fil.dr, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och docent i svensk litteratur vid Helsingfors universitet är ny preses för Kungl. Vitterhetsakademien sedan den 1 januari 2026.
Torun Lindholm Öjmyr, professor i psykologi, särskilt socialpsykologi, är ny ständig sekreterare för Kungl. Vitterhetsakademien sedan den 1 januari 2026.
Vitterhetsakademien har valt in två nya arbetande ledamöter. Michael Lindblom, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, och Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet, har valts in i den historisk-antikvariska klassen.
David Dunér (född 1970) har valts in som ny arbetande ledamot i Kungl. Vitterhetsakademien. David Dunér är sedan 2013 professor i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Hans forskning handlar om filosofi- och vetenskapshistoria under svenskt 1600- och 1700-tal, rymdforskningens historia och filosofi, samt det mänskliga tänkandets historia.
Kungl. Vitterhetsakademien uppmärksammar årligen framstående forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap. 2025 års mottagare av priser och medaljer har nu utsetts. Belöningarna delas traditionsenligt ut under Akademiens sammankomst i Riddarhuset den 20 mars.
Historikern Maria Ågren är sedan den 1 januari 2025 Vitterhetsakademiens nya ständige sekreterare. Maria Ågren är professor i historia vid Uppsala universitet. Hon belyser vikten av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i dagens samhälle.
Jenny Andersson, född 1974, professor idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, har valts in som ny arbetande ledamot i Kungl. Vitterhetsakademien. Hennes forskning handlar framför allt om socialdemokratins idéutveckling, föreställningar om postindustrialism, välfärdskapitalism och nyliberalism.
Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, har utsetts till ny ständig sekreterare för Kungl. Vitterhetsakademien. Hon efterträder Karin Helander, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, Akademiens ständige sekreterare 2019–2024. Maria Ågren tillträder posten den 1 januari 2025.
I den nya konferensvolymen "Riccoldo da Monte di Croce (†1320). Missionary to the Near East and Expert on Islam" utforskar en internationell forskargrupp den kristna munken Riccoldos senmedeltida möten med orientens folkslag och religioner. Texterna spänner över ämnen som historia, teologi och språk. Konferensen ägde rum på Vitterhetsakademien 2017.
"Displays of learning" återspeglar forskaren och kuratorn Inga Elmqvist Söderlunds (1967–2017) intresse för den tidigmoderna strävan efter kunskap, makt och kontroll. I boken ingår flera av hennes främsta publikationer, men även tidigare opublicerade artiklar. Konsthistorikerna Peter Gillgren, Merit Laine och Mårten Snickare står för urvalet och har även färdigställt en del av materialet.
Årets stipendiater och pristagare inom Bernadotteprogrammet mottog sina diplom vid en ceremoni i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet onsdagen den 10 april. Kungen, som är de kungliga akademiernas beskyddare och förste hedersledamot, delade ut diplom till stipendiaterna och pristagaren.
Fornvännens innehåll blir tillgängligt direkt i samband med publicering. Beslutet är i linje med den nationella satsningen på öppen vetenskap, där Kungliga biblioteket och Bibsam understryker betydelsen av direkt tillgång till vetenskapliga publikationer. Med öppen tillgång till vetenskaplig information kan forskningen komma till nytta och användas av fler, både inom och utanför forskarsamhället.
