Krönika: Bilen tillför stora värden

Priselasticiteten är låg för drivmedel. Med det menas att svenskarna inte köper mindre bensin eller diesel om priset höjs. När denna text skrivs kostar bensin 17,20 kr och diesel 19,50 kronor på per liter. Risken finns att priserna kommer att stiga om trafiken genom Hormuzsundet är fortsatt begränsad. Ingen vet idag vart detta slutar. Regeringen har därför tillfälligt sänkt skatterna på drivmedel till EUs lägsta tillåtna nivå för att lindra konsekvenserna för hushållen.

För många hushåll är drivmedelskostnader så viktiga att man omprioriterar sin konsumtion för att kunna fortsätta köra bil, detta är också förklaringen till att Finansdepartementet i beräkningskonventioner till statsbudgeten inte räknar med någon förändring av konsumtionen om skatterna ändras. Priselasticiteten är låg. På lång sikt har dock kostnader betydelse för vårt beteende.

Att vi är beredda att betala mycket för att köra och äga bil indikerar att vi sätter stort värde på bilen. Hur stort värde vi sätter på bilen är det dock sällan någon som talar om – än mindre försöker fastställa. Det mesta som studeras är olika negativa effekter av bilen.

Därför är en ny studie som FIA beställt, ”Research on the private benefits of personal transport and mobility”, från Transport & Mobility Leuven intressant. Studien är global och sammanfattar olika forskningsresultat för nyttan av personliga motoriserade transporter (bil i vår del av världen och tvåhjulingar där köpkraften är lägre). Transport & Mobility Leuven ett institut ägt av universitetet KU Leuven

Summerat kan man säga att individuella transporter driver ekonomisk aktivitet, ökar möjligheten för fler kontakter, kortar restider och ger tillgång till fler arbetsplatser samt större utbud av service. Några exempel på från vinsterna:

• Det finns en stark koppling mellan personlig mobilitet och ekonomiska indikatorer såsom BNP-tillväxt och sysselsättning. I genomsnitt är 50 gånger fler arbetstillfällen tillgängliga med bil än med kollektivtrafik i amerikanska storstadsområden. Motsvarande förhållande är 15 i Kina, 10 i Europa samt 5 i Kanada och Australien.

• I genomsnitt kan 7,6 gånger fler människor nås med bil än med kollektivtrafik inom 30 minuter i 82 europeiska städer.

• Fördelen i tillgänglighet med bil och motorcykel är störst i landsbygdsområden och minst eller obefintlig i stadsområden med ett väl utbyggt kollektivtrafiknät.

• På landsbygden i England och Nederländerna kan 90-100 procent av befolkningen nå livsmedelsbutiker och läkare inom 15 minuter med bil – att jämföra med endast 40-75 procent för de utan bil.

Med tanke på hur dyrt det är att köpa, äga och köra en egen bil så är det uppenbart att nyttan måste vara ännu större. Den nya FIA-studien visar på ett antal tydliga sociala och ekonomiska vinster med att ha bil. Särskilt intressant är att det finns vinster med att ha bil även när den inte används (non-use-values), det finns ett värde i att kunna ta bilen när man vill. Detta har sannolikt underskattats av aktörer som tror att delningstjänster och Mobility as a Service skulle kunna minska bilägandet i någon större omfattning. Trots att vi i snitt bara använder bilen en timme om dagen väljer allt fler bilen.

Att inte ha en bil är en faktor som bidrar till ökad ojämlikhet och försämrad livskvalitet, särskilt på landsbygden. Därför är det glädjande att allt fler får tillgång till bil. En ny sammanställning från FIA visar på att antalet bilar förväntas öka med 0,8 miljarder fram till år 2050. Ökningen sker samtidigt som bilarna blir renare, tystare och säkrare. Utmaningen är att detta kräver mer infrastruktur och utbildning. Även i Sverige ökar antalet bilar och det har aldrig funnits så många bilar på våra vägar som nu, över fem miljoner.

Här har vi några förklaringar till den låga priselasticiteten för bränslepriser. Bilen skapar stor nytta för bilägare och för samhället. Begränsningar av den personliga mobiliteten leder till stora välfärdsförluster. Ta gärna upp detta ämne i samtal med politiker i år.

Anders Ydstedt, ordförande, KAKs expertråd