Skip to main content

Lärosäten och finansiärer delar på kostnaden i nytt avtal om öppet tillgänglig publicering

Pressmeddelande   •   Jun 25, 2019 09:02 CEST

Det nya avtalet med Springer Nature ger bättre koll på hur mycket forskning som publiceras, vad det kostar och var pengarna kommer ifrån. Illustration (beskuren): Maria de Maré, CC-BY-NC 4.0

Lärosäten och forskningsfinansiärer bör dela på kostnaden för vetenskaplig publicering. Det är en av Kungliga bibliotekets (KB) rekommendationer för arbetet mot ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I ett nytt pilotavtal blir det verklighet. Vetenskapsrådet, Formas, Forte, och Vinnova finansierar 50 procent av kostnaden för publicering i Springer Natures helt öppet tillgängliga tidskrifter.

Detta är det första avtalet i sitt slag som förlaget tecknar med ett bibliotekskonsortium. Avtalet innebär att Springer Nature får en förskottsbetalning för artiklar som kommer att publiceras i förlagets helt öppet tillgängliga tidskrifter.

Därmed kan forskare knutna till Bibsamkonsortiets deltagande organisationer publicera sig i 576 av Springer Natures tidskrifter – bland annat Nature Communications och Scientific Reports, där antalet artiklar av svenska forskare har ökat stort den senaste tiden.

Att Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Vinnova nu står för halva kostnaden ligger i linje med KB:s rekommendationer för öppen tillgång. I utredningen Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem (2019) rekommenderar KB att finansiärer och lärosäten delar på det ekonomiska ansvaret.

– Det här är bara början. Bibsamkonsortiet kommer att fortsätta arbeta med finansiärerna och förlagen för att hitta lösningar för nya publiceringsavtal. Finansieringen för publicering bör inte belasta den enskilde forskaren. En viktig pusselbit i omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapssystem är att betalningsströmmarna omdirigeras, säger Astrid Söderbergh Widding, ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp och rektor vid Stockholms universitet.

Ett av KB:s uppdrag är att redovisa lärosätenas totala utgifter för vetenskaplig publicering. Utan avtal betalar forskarna själva avgiften i samband med publicering, med bidrag från finansiärer och lärosäten, eller med egna medel. Det gör det svårt att överblicka kostnaden och var pengarna kommer från.

– Nu får Bibsamkonsortiet och finansiärerna bättre överblick av hur mycket som publiceras, vad det kostar och var pengarna kommer ifrån. Det är information som är svår att få fram utan ett avtal, säger Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan på KB.

Utöver de fyra forskningsfinansiärerna har 31 av Bibsamkonsortiets deltagande organisationer valt att gå med i avtalet som löper juli 2019 – december 2021.

Bibsamkonsortiet
KB förhandlar licensavtal för elektroniska informationsresurser till svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut. Detta kallas Bibsamkonsortiet och består av 85 organisationer, som deltar i minst ett av 68 avtal. År 2018 var omsättningen 322 miljoner kronor. På KB:s webbplats finns mer information om Bibsamkonsortiet.

KB:s samordningsuppdrag
Sedan 2017 har KB ett regeringsuppdrag att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Målet är att forskningsresultat ska finnas på internet, gratis för alla att läsa och återanvända.

Kontaktinformation
Britt-Marie Wideberg, samordnare för Bibsamkonsortiet, Kungliga biblioteket
070-007 36 60
britt-marie.wideberg@kb.se


Kungliga biblioteket

Kungliga biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek. Vi samlar in, bevarar och tillgängliggör allt som ges ut i Sverige, från handskrifter, böcker och tidningar till musik, tv-program och bilder. Dessutom har vi utländskt material med svensk anknytning.

KB är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Som nationalbibliotek utvecklar och främjar vi samverkan i den svenska bibliotekssektorn.