Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Mellan tallar i skogen syns ris och sly brinna medan två personer med vattendunkar och slangar håller koll.

    Bränning i Kynnefjäll i morgon tisdag – kraftig rök väntas

    Under tisdagen kommer Länsstyrelsen göra en naturvårdsbränning i ett skogsområde i Kynnefjäll naturreservat, i Munkedals och Tanums kommuner. Kraftig rök kan bildas, som kan påverka runtomboende. Räddningstjänst och SOS är informerade.

  • Vara får bidrag för att sanera före detta handelsträdgård

    För mark som misstänks vara förorenad, men som saknar ansvarig part, finns möjlighet att söka statliga bidragsmedel för undersökningar och åtgärder. Nu får Vara kommun bidrag för att sanera marken vid Edmans handelsträdgård, som förr låg i centralortens hjärta.

    Område med föroreningar i marken, mitt i centrala Vara.
  • Pressinbjudan för dig som bevakar valet: Seminarium 26 augusti

    Länsstyrelsen är en nyckelspelare i genomförandet av de allmänna valen, med ansvar bland annat för den slutliga rösträkningen. Välkommen till ett presseminarium den 26 augusti, för ökad kunskap om och inblick i länsstyrelsens del i det svenska valsystemet.

    Kuvert på ett bord i förgrunden, händer som räknar valsedlar i bakgrunden.
  • Pressinbjudan: naturum Hornborgasjön firar 40 år

    I år är det 40 år sedan naturum Hornborgasjön öppnade. Det är också en viktig milstolpe i restaureringen av Hornborgasjön. En restaurering där en av Europas främsta våtmarker för fåglar återskapades. Helgen den 22-23 augusti väntar stort firande med tårta och aktiviteter för både barn och vuxna.

    Naturum Hornborgasjön.
  • Länsstyrelserna lyfter kulturens framtida finansiering i Almedalen

    Hur skapar vi nya mötesplatser mellan kulturliv och näringsliv – och hur kan fler bidra till ett starkt och långsiktigt hållbart kulturliv? Det är frågan när Länsstyrelserna i Västra Götaland, Kalmar och Västernorrland tillsammans med Konstnärsnämnden arrangerar seminariet “Mötesplatser för näringsliv och kulturliv – hur skapar vi sådana?” under Almedalsveckan 2026.

    Byggnader i Almedalen, Visby. Foto: Foto: Lena_S, Mostphotos.
  • Låg byggtakt och demografisk osäkerhet kräver mer samordning

    Länsstyrelsen i Västra Götaland har i dagarna skickat årets regionala bostadsmarknadsanalys till Boverket. En av slutsatserna i rapporten är att mer samordning behövs i och med stora osäkerheter som påverkar bostadssituationen för länets invånare.

    Två personer på promenad i bostadsområde. Foto: Mostphotos.

Sociala medier

Var tömmer du ditt akvarium? Töm aldrig akvariet i naturen. Fiskar, växter och andra arter som släpps ut i sjöar och vattendrag kan bli invasiva och skada våra lokala ekosystem. Det gäller till exempel arter som guldfisk och väderål. Nu har dessutom flera nya akvariearter lagts till Sverige nationella förteckningen över invasiva främmande arter: • Brun dvärgmal • Marmorkarp • Prickig dvärgmal • Väderfiskar (10 arter) • Knölskallelöja Arterna på listan omfattas av särskilda regler. De får inte säljas, överlåtas, spridas eller släppas ut i naturen! Verksamheter får behålla befintligt lager, men inte sälja de förbjudna arterna vidare. 🐟🐟🐟 Gör så här: ✅ Omplacera fiskar om det är möjligt, till exempel via seriösa akvariegrupper, föreningar eller akvariebutiker. ✅ Släng akvarieväxter som restavfall (hushållssopor/brännbart). ✅ Avliva fiskar som inte kan omplaceras och lägg i restavfall. ✅ Häll ut akvarievattnet på tomten, i en rabatt eller i avloppet – aldrig direkt i naturen. Skicka gärna vidare till personer med akvarium! Foto: Sergiy Akhundov, Mostphotos.

Om ett friskare Västerhav 🌊 Västerhavet fortsätter stå inför stora utmaningar. Samtidigt har vi många olika mål och direktiv som ska uppfyllas, men som vi verkar missa år efter år…? I senaste avsnittet av podden Under havsytan gästas vi av Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Anna Ledin. Hon ger oss en inblick i en generaldirektörs vardag och lotsar oss genom myndighetens arbete med havsmiljön. Hur ser arbetet med Västerhavets utmaningar ut och vad behöver vi göra – och kanske till och med förändra – för att nå ett friskare Västerhav? Av alla olika mål verkar miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” särskilt viktigt för vägen framåt. Välkommen att lyssna så får du veta varför! Finns där poddar finns. 🎧 🎧 Välkommen att lyssna på senaste avsnittet av podden Under havsytan. Podden görs av Länsstyrelsens Informationscentral för Västerhavet som bland annat har i uppdrag att sprida kunskap och aktuell information om Västerhavet till allmänheten. 🌊

Om ett friskare Västerhav 🌊 Västerhavet fortsätter stå inför stora utmaningar. Samtidigt har vi många olika mål och direktiv som ska uppfyllas, men som vi verkar missa år efter år…? I senaste avsnittet av podden Under havsytan gästas vi av Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Anna Ledin. Hon ger oss en inblick i en generaldirektörs vardag och lotsar oss genom myndighetens arbete med havsmiljön. Hur ser arbetet med Västerhavets utmaningar ut och vad behöver vi göra – och kanske till och med förändra – för att nå ett friskare Västerhav? Av alla olika mål verkar miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” särskilt viktigt för vägen framåt. Välkommen att lyssna så får du veta varför! Finns där poddar finns. 🎧 havochvatten

Hur säkerställer vi att viktig information når alla – när det verkligen gäller? Det var en av huvudfrågorna i ett panelsamtal som hölls av Gullers Grupp under Almedalen. Länsstyrelsens kommunikationschef Anne-Charlotte Horgby deltog i samtalet som till stor del kretsade kring hur kriskommunikation kan bli mer jämlik. Hon lyfte den vägledning om jämlik kriskommunikation som Länsstyrelsen tagit fram. Jämlik kriskommunikation handlar om att utgå från att människor tar till sig information på olika sätt – och att viktig samhällsinformation behöver anpassas för att alla ska förstå den i en kris. Det handlar inte om att använda samma kanal till alla, utan att hitta de sätt som gör att budskapen faktiskt når fram. – Vi har gått ifrån begreppet ”ordinarie kanaler”, för vem kan egentligen säga vad som är en ordinarie kanal för de olika grupper av människor vi behöver nå i en kris? Det viktiga är att vid varje tillfälle hitta de sätt som hjälper budskapen att nå ut, och ofta handlar det om att använda personliga möten, säger Anne-Charlotte Horgby. En viktig insikt från samtalet var att jämlik kriskommunikation inte handlar om att hitta en metod som fungerar för alltid. – Jämlik kriskommunikation handlar om att ständigt anpassa sig och ta reda på vad som fungerar. Därför är det bra att även i den vardagliga kommunikationen arbeta på det sättet – det skapar bättre förutsättningar att nå ut den dag krisen är här.

Sverige övade på att ge värdlandsstöd Nyligen deltog över 120 personer i en övning där Sverige tränade på att ta emot så kallat värdlandsstöd. Det vill säga att andra Nato-länder hjälper Sverige med till exempel transporter eller mat. Under övningen tränade myndigheter, kommuner, Försvarsmakten och andra aktörer på att samarbeta och samordna stödet – i en situation där Sveriges egna resurser inte räcker till. Fokus låg på ansvar och roller i en pressad situation. Övningen är en del av Övning av totalförsvar (ÖTF) 2025–2027, som syftar till att stärka Sveriges motståndskraft och bidra till Natos kollektiva försvar.

Sverige övade på att ge värdlandsstöd Nyligen deltog över 120 personer i en övning där Sverige tränade på att ta emot så kallat värdlandsstöd. Det vill säga att andra Nato-länder hjälper Sverige med till exempel transporter eller mat. Under övningen tränade myndigheter, kommuner, Försvarsmakten och andra aktörer på att samarbeta och samordna stödet – i en situation där Sveriges egna resurser inte räcker till. Fokus låg på ansvar och roller i en pressad situation. – Det märktes att det var hela Sverige som övade tillsammans, ofta är det så att länet eller civilområdet övar, men den här övningen handlade om hela Sverige, säger Anna Sahlberg, handläggare civilt försvar på Länsstyrelsen Västra Götaland. Övningen är en del av Övning av totalförsvar (ÖTF) 2025–2027, som syftar till att stärka Sveriges motståndskraft och bidra till Natos kollektiva försvar.

Kontakter