Kalkningen av länets sjöar och vattendrag nere på en lägstanivå

Så här års pågår den viktiga kalkningen av länets sjöar och vattendrag, men mängden kalk som pengarna räcker till fortsätter att minska. En tredjedel av de vatten i länet som är i behov av kalkning blir nu utan.

– I år har vi plockat bort ytterligare 47 av länets sjöar och vattendrag från kalkningsprogrammet, säger Malin Frisell, kalkningssamordnare på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Kalkningsprogrammet kom till på 1980-talet, som ett effektivt sätt att motverka den försurning som orsakats genom förbränning av fossila bränslen. Även om utsläppen har minskat finns på många håll en så kallad försurningsskuld i marken, och det är därför kalkningen fortfarande behövs.

– På flera ställen har mark och vatten återhämtat sig och vi har kunnat avsluta kalkningen där. Men 724 av länets sjöar och vattendrag behöver fortfarande kalkning, säger Malin Frisell.

En tredjedel av vattnen måste strykas från programmet

Även om kalkningen är en förhållandevis billig miljöinsats räcker inte pengarna till alla. Under de senaste åren har Länsstyrelsen därför behövt prioritera bort 188 sjöar och vattendrag från kalkningsprogrammet och i år tas alltså ytterligare 47 vatten bort. Det är en totalt en tredjedel av de vatten i länet som Länsstyrelsen bedömer skulle behöva kalkas.

– Länsstyrelsen prioriterar vatten med flodpärlmussla, flodkräfta, lax och havsöring. Men i år har vi varit tvungna att avsluta kalkning även i några av områdena som har havsöring, och i vissa områden där flodpärlmussla och flodkräfta kan påverkas, säger Malin Frisell.

När kalkningsanslaget minskar märks konsekvenserna hos länets kommuner, som är de som genomför kalkningen. Anna Tauson är kommunekolog i Lilla Edets kommun:

– Vi konstaterar redan en betydande nedgång i pH vid Stendammens åtgärdsområde, som kalkats sedan 80-talet men nu inte längre får någon kalk. Vi ser med oro på utvecklingen, det kan få både biologiska och ekonomiska konsekvenser för vår kommun. Här finns ett av Sveriges bästa laxfisken, många laxförande vattendrag och även ett fint bestånd av flodpärlmussla.

Vattenkemin avgörande för andra miljöinsatser

Kalkningen är en av de viktigaste miljöåtgärderna för länets sjöar och vattendrag. Den är en grundläggande förutsättning för att andra insatser som görs för vattenmiljön ska lyckas.

– Andra värdefulla satsningar för miljön, som till exempel att restaurera vattendrag och ta bort vandringshinder, får sämre eller ingen effekt när vattenkemin försämras, säger Malin Frisell.

De största konsekvenserna av utebliven kalkning

Följande är de största konsekvenserna av utebliven kalkning:

• Halten av oorganiskt aluminium i vattendragen ökar när pH-värdet sjunker. Aluminiumet är mycket giftigt för djur med gälar.
• Mörtens reproduktion uteblir. Mört är en viktig art för sjöars ekosystem.
• Flera andra fiskarter som till exempel öring, får svårare att klara sig, bestånden minskar.
• Bottenlevande arter som är känsliga för försurning, som till exempel snäckor, sländlarver och många andra insekter slås ut.
• Fritidsfisket påverkas när fiskbestånden att fiska ifrån minskar.
• Fiskevårdsföreningar, vars primära inkomst är avgifter från fiskekort, kan påverkas negativt.

Fakta kalkningsprogrammet

• 724 sjöar och vattendrag i Västra Götaland skulle behöva ingå i kalkningsprogrammet.
• 188 av dem har inte kalkats under senaste åren, på grund av att kalkningsanslaget inte räcker till alla.
• Ytterligare 47 av dem prioriteras bort i år.

Kalkningsanslaget till Västra Götaland

Havs- och vattenmyndigheten fördelar kalkningsanslaget till landets länsstyrelser varje år. Tabellen visar Västra Götalands del (tkr) under åren 2022-2025. Anslaget har minskat i samtliga län under denna period.