Nyhet —
Nya försök att rädda tofsvipornas ungar
Få vadarfåglar lyckas med sin häckning vid Hornborgasjön. Nu ansöker Länsstyrelsen om dispens för skyddsjakt. Genom att skydda vadarfåglarna från fler rovdjur är förhoppningen att fler ska lyckas med sin häckning.
Vadare är en fågelgrupp där flera arter minskat i antal i Sverige de senaste 30 åren. En stor anledning är att arternas livsmiljöer försvinner. Men även i Hornborgasjöns naturreservat märks minskningen. Arter som tofsvipa, rödbena och storspov har svårt att få fram överlevande ungar.
Värna vadare
Sedan två år tillbaka pågår projekt Värna vadare i naturreservatet. Här samarbetar fågelskådare från Hornborgasjöns fältstation, Jägareförbundet Skaraborg och Länsstyrelsen Västra Götaland för att med olika metoder hjälpa vadarfåglarna. Bland annat har man skapat flera småvatten och öppnat upp markerna genom att ta bort buskar.
Projektet finansieras till viss del av pengar från Västra Götalandsregionen.
Rovdjur stort problem
Projektet visar, så här långt, bland annat att problemen med rovdjur, så kallade predatorer, som tar vadarfåglarnas ungar är stort. De inventeringar som fågelskådare från Hornborgasjöns fältstation har gjort visar att väldigt få vadare lyckas få fram överlevande ungar. En anledning till det är just predationen. Vilket också stärks av längre forskningsrapporter och projekt från andra delar av Sverige och Europa.
Såväl räv, grävling, mink, korp, kråka och trana äter upp vadarfåglarnas ungar. Sedan tidigare har räv, mink och grävling jagats i delar av naturreservatet. Nu ansöker Länsstyrelsen Västra Götaland om dispens för att kunna hantera och begränsa även korp, kråka och vissa tranor i naturreservatet, i de fall där de ställer till stor skada för hotade och markhäckande fågelarter.
– Vi ser att en del predatorer kan ställa till med stora problem, särskilt på känsliga platser. Ett tranpar skapade så mycket störning genom sin predation att en hel koloni med skrattmåsar, samt flertalet av den hotade svarthalsade doppingen, övergav sina bon. Att ansöka om skyddsjakt även på korp, kråka och enstaka tranor är ett sätt att få ett till verktyg i vårt arbete att vid behov skydda hotade arter, säger Sofie Stålhand, platschef i Hornborgasjöns naturreservat.
Skyddsjakt för att hjälpa vadarfåglarna
I ansökan om dispens för skyddsjakt söker Länsstyrelsen tillstånd för max 100 kråkor, 200 korpar och 20 tranor om året. Siffrorna är riktmärken på hur många som maximalt får skjutas.
Insatserna riktas mot de värdefulla strandängar där vadarfåglarna trivs och där inventeringarna också pekar på att predatorer är ett stort problem.
De tranor som orsakar bekymmer för vadarfåglarna tillhör framför allt de unga tranor som sommartid drar runt i naturreservatet. Här kommer både skrämsel och skyddsjakt på vissa tranor ske för att på så sätt skydda de markhäckande fåglar som finns i de områdena.
– Att arbeta brett med att både förbättra livsmiljön och minska risken för predation i nära samarbete med både fågelskådare, naturvården och jägare har haft stor framgång i liknande projekt i Halland och på Öland. Det är en metod som vi nu kommer att prova även hos oss, i hopp om att det ska kunna hjälpa de här arterna, säger Sofie Stålhand.
Hon fortsätter:
– Det vore hemskt sorgligt om vi i framtiden inte skulle få uppleva tofsvipornas akrobatiska vingslag och storspovens drill över strandängarna om våren.