Drottningyra!

Platinajubileum i Storbritannien, filmer och tv-serier om drottningar och fyra böcker om kvinnliga svenska regenter – visst lever vi i en tid av drottningyra!

Drottningar – mesiga kuttersmycken och ointressanta bifigurer eller inflytelserika förebilder och politiska makthavare? På senare år har drottningarna lyfts fram i forskningen och omvärderats. En sak är klar: de har haft en betydligt mer aktiv roll och varit mycket mäktigare än vi tidigare trott.

– Det är på tiden att detta sker. Drottningarna hade fram till 1600-talet en stor institutionaliserad politisk makt och var oändligt mycket mäktigare, både i teori och praktik, än vi tidigare insett. Även längre fram i tiden har de fortsatt att påverka samhällsutvecklingen – inte minst för att de haft ett stort kulturellt inflytande, säger historikern Dick Harrison.

Många drottningars eftermäle har till stor del präglats av vad deras politiska motståndare skrivit. Det gäller i hög grad 1700-talsdrottningarna Lovisa Ulrika och Sofia Magdalena som levde under en dramatisk tid i svensk historia.

– Om man vänder på alla stenar och låter andra än gustavianernas motståndare hålla i pennan framträder en helt ny bild av drottningarna, säger Claes Rainer som skrivit böcker om båda dessa drottningar.

Samtidigt som vi nu lyfter fram drottningarna ur historiens skugga planeras det för ett överdådigt kungligt spektakel på andra sidan Nordsjön – i juni firas nämligen att Elizabeth II suttit på tronen i sjuttio år – det så kallade platinajubileet. Det går av stapeln från torsdagen den 2 juni till söndagen den 5 juni. En parad med 5 000 deltagare kommer att hållas – och även en flygparad - och vid Buckingham Palace blir det konsert med några av världens största artister. Drottningen kommer även bege sig till Epsom Downs för den klassiska galopptävlingen The Derby.

Vad är det mer för tecken i tiden som antyder att vi lever i en tid av drottningyra? Ett exempel är den nordiska storfilmen om 1300-talsdrottningen Margareta som hade premiär i höstas. Ett annat tv-serien Drottningarna från 2020 där skådespelaren Sofia Helin ledde tittarna genom historien och skildrade mäktiga kvinnor som formade sin tid.

Bokförlaget Langenskiöld är med och lyfter fram drottningarna ur historiens skuggor genom att satsa på utgivning av böcker om just svenska drottningar. Den första handlade om Lovisa Ulrika som var mor till Gustav III. Man har även givit ut en bok om Gustav III:s gemål Sofia Magdalena och en om Erik XIV:s fru Karin Månsdotter. Nu i vår kommer boken om Kristina den äldre som var mamma till Gustav II Adolf och farmor till den legendomsusade Kristina den yngre – den person vi vanligtvis menar när vi säger ”drottning Kristina”.

– Kristina av Holstein-Gottorp eller Kristina den äldre är i stort sett bortglömd. Hon har beskrivits som den Onda eller Elaka Drottningen eftersom hon ställde sig i vägen för sin sons kärlekslycka när hon förbjöd honom att gifta sig med sin älskade Ebba Brahe. Men Kristina var en viljestark och ärlig människa, hon stod i centrum och var en mäktig politisk spelare. Det är inte så konstigt att hon också fick motståndare, säger författaren Inger Schuberth.

Lovisa Ulrika, som överskuggades av sin son Gustav III, har bland annat beskrivits som ”stolt, härsklysten, intrigant och nyckfull".

– Det väckte min tanke om det fanns andra sidor av henne som inte kommit fram, säger Claes Rainer.

David Lindén, som skrivit boken om Karin Månsdotter, menar att även hon har drabbats av fördomar och förutfattade meningar som gjort att hon inte har fått det eftermäle hon förtjänar.

– Hon är en av de mest fascinerande kvinnorna i svensk historia. Bilden av henne är orättvis då hon var allt annat än ett kuttersmycke och en passiv åskådare. Det var snarare tvärtom! säger han.

I den traditionella historieskrivningen nämns drottningarna mest i förbigående, som maka, mor och dotter. Men dagens forskning ger alltså helt nya infallsvinklar på rollen och på de förväntningar som funnits.

Bokförlaget Langenskiölds förläggare Susanne Hamilton tycker att det är fantastiskt att förlaget kan bidra till att lyfta fram dessa kvinnor ur historiens skuggor.

– Det ligger också helt rätt i tiden med dagens jämställdhetsdebatt och intresse för genusfrågor. Det finns många aspekter på att den feminina halvan av makten ännu är ett så outforskat område och därför är det inte mer än rätt att drottningarna nu får stiga fram i egen person – som makthavare, politiker, strateger och förebilder.

Under Antikmässan i Stockholm den 19–22 maj fokuserar ett par av programpunkterna på historiska svenska drottningar. Claes Rainer berättar utförligt om hur de historiska källorna skapar en ny bild av 1700-talets drottningar och i ett panelsamtal pratar författarna Inger Schuberth, David Lindén och Claes Rainer samt Magdalena Westin Piotrowska, intendent vid Livrustkammaren, om varför det det är viktigt att skildra drottningar.
https://www.antikmassan.se/pro...

DROTTNINGBÖCKERNA FRÅN BOKFÖRLAGET LANGENSKIÖLD
Ett längre samtal om Drottning Kristina den äldre av Inger Schuberth.

Lovisa Ulrika. Konst och kuppförsök av Claes Rainer

Karin Månsdotter. Drottningens revansch av David Lindén

Sofia Magdalena. Kärlek, revolutioner och mord av Claes Rainer