Pressinbjudan: Årets Slåttergubbe - prisutdelning torsdag 16 juni

Länsstyrelsen Värmland delar ut priset ”Årets Slåttergubbe” till den eller de som utsetts till årets värmländska ängsbrukare. Prisutdelningen sker torsdagen den 16 juni kl. 13.00 på Residenset i Karlstad och delas ut av t.f. länsråd Bengt Falemo.

- Det är en ära att få dela ut utmärkelsen Årets slåttergubbe. Att slå med lie är en konst och att dessutom upprätthålla en månghundraårig slåttertradition på en och samma plats genom många generationer är värt all den uppskattning som vi kan ge genom den här utmärkelsen. Här går kulturarv och biologisk mångfald hand i hand, säger t.f länsråd Bengt Falemo.

Varje vår får allmänheten nominera sina favoriter till priset och därefter utser en jury segraren för det året. I juryarbetet 2022 har representanter från Värmlands Hembygdsförbund, Region Värmland, Naturskyddsföreningen i Värmland och Länsstyrelsen Värmland deltagit. 

Pristagaren 2022 avslöjas vid prisutdelningen

Motiveringen till priset lyder i vanlig ordning: ”För att på ett förtjänstfullt sätt under många år ha skött traditionella hackslåttmarker i Värmlands län och därigenom bidragit till att bevara ängsmark och ängsbruk”.

Media hälsas varmt välkomna att delta i prisutdelningen kl. 13.00 i Residenset, Karlstad.

Kontaktperson:

Maria Sundqvist, tel 010-224 72 74, maria.sundqvist@lansstyrelsen.se

Vad är då en slåttergubbe?

Namnet på priset anspelar på en av våra mest kända ängsblommor, slåttergubbe (Arnica montana), och varken på ålder eller kön hos de värmländska ängsbrukarna.

Vill man lära sig mer om ängar ordnar Länsstyrelsen både kurser och öppet-hus-dag i sommar, där man får prova på och lära sig mer om lieslåtter, mångfalden i ängar och vässning av[SM2] liar.

Fakta - gamla ängsmarker

Slåtteräng med lång kontinuitet är en av de mest artrika typerna av miljöer som vi har i Sverige. För hundra år sedan fanns fortfarande enorma arealer blommande ängsmarker i stora delar av Värmland. I dag har nästan all gammal ängsmark antingen gjorts om till betesmark, plöjts upp till åker, planterats igen med skog eller lämnats att växa igen.

Enligt Ängs- och betesmarksinventeringen (www.jordbruksverket.se) finns det bara knappt 250 hektar artrika slåtterängar kvar i Värmlands län, fördelat på ca 300 olika ängar. Situationen för många av de arter som trivs i slåtterängar börjar bli kritisk. De få traditionella ängsmarker som fortfarande finns kvar i länet är därför mycket värdefulla – ur både biologisk och kulturhistorisk synpunkt!

Att skapa en äng är ingen quick-fix

Ängen har aldrig plöjts eller gödslats och var under historisk tid den mark där bonden producerade sitt hö. Den traditionella skötseln med slåtter under sensommaren gynnar många arter och detta gör att floran i en gammal välskött äng blir mycket artrik och speciell. I ängen trivs sådana växter som klarar av att växa på mager mark och som trivs i öppen, solig terräng, och som dessutom klarar av att bli avslagen varje år. Det finns även många svampar och djur som är knutna till dessa miljöer.

Bevarandet kräver brukare!

Utan den årliga skötseln skulle inte ängsmarkerna och deras höga värden finnas kvar. Hävden (slåttern) måste därför fortsätta. Men medelåldern är hög bland våra flitigaste ängsbrukare. Vi behöver därför få fram en ny generation brukare till våra värmländska ängar. Det är en riktigt stor utmaning inför framtiden! Länsstyrelsen ordnar varje år kurser i ängsskötsel och lieslåtter men behöver hjälp från fler håll att sprida budskapet om ängarnas betydelse.