Statens verksamhet har betydelse för Värmland

Det finns förväntningar på Länsstyrelsen att spela en roll för statlig sektorssamordning och att samordna olika samhällsintressen inom sitt verksamhetsområde utifrån en statlig helhetssyn. Det är långt ifrån självklart hur Länsstyrelsen skall spela denna samordningsroll. Förutsättningar för att spela rollen väl handlar bl.a. om kunskaper om "staten" och hur dess verksamhet har betydelse för länets utveckling. Rapporten Staten och Värmland är ett sådant ganska brett kunskapsunderlag.

Frågan om Länsstyrelsens samordningsroll handlar bland annat om den eviga frågan mellan vad som kallas den stora och lilla regionalpolitiken. Den sistnämnda - regionala tillväxtpolitiken - är i statliga budgettermer något litet. Väsentligt större insatser görs från olika sektorsmyndigheter.

Flera utvecklingsprojekt har under senare år bedrivits på nationell nivå i syfte att öka förutsättningarna för statlig sektorssamverkan. Erfarenheterna pekar på att samordningskoden dock fortfarande är oknäckt. En anledning kan vara att den betydelsen som samtal och samsyn spelar för en statlig helhetssyn underskattas. Forskning - bland annat vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet - visar också på genuina svårigheter att styra myndigheter mot mer samverkan och att samverkan kan ske i olika former.

Av underlaget framgår att staten är något stort och inte sällan svårfångat samt något föränderligt. Intresset för statens regionala betydelse på olika sätt har ökat samtidigt som dess regionala närvaro nog får sägas minska. Antalet statligt anställda i Värmland har således under perioden 1993-2006 minskat med ca 4.000 personer. Karlstads position som lokaliseringsort för statlig verksamhet torde också ha minskat. Nya myndigheter har utlokaliserats till Karlstad och Kristinehamn och viktiga satsningar har gjorts inte minst på Karlstads universitet. Enligt uppgifter från Akademiska Hus har över 1 miljard kronor investerats i ny- och ombyggnader av Karlstads universitet under de senaste dryga tio åren. De enda statliga verksamheter som numer har länen som sin geografi är i stort sett bara Länsstyrelsen och Polisen. Alla andra statliga verksamheter har - efter eventuell förändring av länsrätterna - lämnat länen som verksamhetsarena, vilket framgå av följande tabell:

Myndighet Indelning i eller för ... (Antal) Värmlands tillhörighet
Arbetsförmedlingen Marknadsområden (4) Väst
Elsäkerhetsverket Tillsynsdistrikt (3) Mellersta
Kronofogdemyndigheten Avdelning för Indrivning och ... (5) Mellersta
Enhet för Delgivningsverksamhet (2) Norra
Skatteverket Skatteregion (7) Mitt
Skogsstyrelsen Regioner (5) Svea (tvärs över landet)
Sveriges domstolar Hovrätter (6) Västra Sverige
Kammarrätter (4) Västra Sverige
Vägverket Regioner Väst

Tabell: Exempel på statlig - regional - geografi

Tydliga tendenser finns också att de myndighetsöversyner och utredningar som pågår syftar till att rationalisera bland de statliga myndigheterna. Exempel på detta är en ny tillväxtmyndighet, en ny sammanhållen myndighet för forskningsfinansiering, färre myndigheter inom kulturområdet, ny myndighet för samhällsskydd och beredskap, en ny transportstyrelse etc. Det finns också tendenser till att staten önskar dra sig tillbaka när det gäller huvudmannaskap för t.ex. flygplatser. Statliga insatser samspelar också allt mer med andra medel - från inte minst kommuner och regioner - på ett annat sätt än tidigare.

Enligt studier från Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek, varierar det regionala utfallet av viktiga så kallade mer utvecklingsinriktade insatser påtagligt mellan länen. För Uppsala läns del beräknas dessa satsningar uppgå till över 25.000 kronor per invånare och i Västerbottens län till ca 20.000. Lägst belopp får Västmanland med ca 6.000 kronor per invånare. Värmland hamnar i sådan fördelning på trettonde plats bland länen. Fördelningen av sådana utvecklingsinriktade satsningar från statens sida närmar sig frågan om hur statliga myndigheter bidrar till genomförandet och finansieringen av de regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammen. Det har funnits förhoppningar om att arbetet med just regionala tillväxt- och utvecklingsprogram skulle vara ett sätt att tydliggöra mötet mellan statliga mål och resurser å ena sidan och regionala ambitioner samt lokala initiativ å den andra. Erfarenheterna visar att det är lång väg att gå innan statliga myndigheter ser sig som bidragande till genomförandet av regionala utvecklingsprogram (och inte bara - egna - sektorspolitiska mål).

Länsstyrelsen har utifrån rapporten Staten och Värmland en tydlig avsikt att som ett bidrag till det arbete som nu pågår i länet, och som hålls samman av Region Värmland med det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer, på ett brett sätt bjuda in statliga myndigheter till en dialog om programmet. Två övergripande "frågor" kommer att ligga till grund för dialogen nämligen:

* en statlig tolkning av de förutsättningar, ambitioner och intentioner som programförslaget rymmer och
* en bedömning av på vilka sätt statliga myndigheterna kan bidra till genomförandet av de åtgärder som programmet innehåller.

Dialogen planeras till september 2008.

Kontakt: Bengt Dahlgren, planeringsdirektör Länsstyrelsen i Värmlands län, telefon 054-19 70 33.

Rapporten Staten och Värmland bifogas.