Viltförvaltning över gränser

Riksgränsen mellan Norge och Sverige stoppar inte vilt från att vandra, men den begränsar förvaltningen av det gemensamma natur- och kulturarvet. Nu finns ny kunskap och data som kan skapa grund för en gränsöverskridande och inkluderande förvaltning av ländernas gemensamma viltstammar.

Trots att naturresurser är gränsöverskridande så förvaltas och nyttjas de på olika sätt på olika sidor om administrativa landsgränser. Sverige och Norge har inte samma lagstiftning att förhålla sig till, och våra mål för förvaltning av skog, älg och stora rovdjur ser inte likadana ut. Dessutom säsongsvandrar merparten av älgstammen över gränsen, på ett sätt som gör det ännu svårare att överblicka vilka konsekvenser olika strategier inom älgförvaltningen får. Länsstyrelserna i Värmland och Dalarnas län, Högskolan i Innlandet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Våler, Åsnes och Trysils kommuner har arbetat tillsammans för att öka samsynen och kunskapen kring dessa utmaningar inom projektet Grensevilt.

– Det här kräver dialog mellan alla berörda parter, från lokal till nationell nivå. Vi behöver förvalta klövviltstammar i balans med betesresurser i skogen, och för att göra det måste vi ha tillgång till samma information, säger Maria Falkevik, processledare, Länsstyrelsen Värmland.

På lång sikt ska samarbetet skapa en mer gränsöverskridande, inkluderande förvaltning av både klövvilt, rovdjur och skog. Det har tagits fram en gemensam vägledning till markägare, jägare och andra centrala aktörer i viltförvaltningen i Norra Värmland, Dalarna och motsvarande områden på den norska sidan av gränsen. Ett förslag från projektet är att skapa en bestående samverkansplattform som möjliggör dialog mellan markägare, lokalbefolkning, intresseorganisationer, forskare och förvaltare. Detta för att få till en gränsöverskridande viltförvaltning.

Data skapar samsyn
En del av det underlag som Grensevilt tagit fram är digitala kartor över jaktområden, jaktstatistik, skogsresurser, rovdjursförekomst och befolkningstäthet i områdena kring riksgränsen. Kartor är ett viktigt verktyg för att skapa en gemensam bild av förutsättningarna för förvaltning av naturresurser. Kunskap om förvaltning av vilt och skog förmedlas i så kallade kartberättelser som finns på Länsstyrelsens webbplats, se bifogad länk.

Inom Grenseviltprojektet har forskning bedrivits som ger värdefull information för markägare och jägare om hur älgvandring, vargförekomst, betesskador på skog och val av jaktstrategier hänger ihop. Skogsbruksmetoder har testats för att minska betesskador av älg på tallskog, och analyser från älgars och vargars sändarpositioner har använts för att ta reda på var det är mest sannolikt att älgar dödas av varg respektive jakt.

– Det finns mycket som markägare och jägare kan göra för att få en bättre balans mellan älg, varg och betesskador på skog, men såväl inventeringsmetoder som förvaltningsstrategier behöver samordnas över större områden, tillägger Maria Falkevik, Länsstyrelsen Värmland.

Andra slutsatser från projektet ger också indikationer på hur etablering av vindkraft kan påverka både älg, älgjakt och rovdjur. Den här typen av information kan i framtiden komma till hjälp i planeringen av nya vindkraftssatsningar och andra insatser i naturen, så att de ger mindre påverkan på djur och jakt.

Kontaktpersoner:
Maria Falkevik, Länsstyrelsen Värmland, maria.falkevik@lansstyrelsen.se
Jonas Nordström, Länsstyrelsen Dalarna, jonas.nordstrom@lansstyrelsen.se
Pia Knøsen Lund, Våler og Åsnes Landbrukskontor, phl@vis.kommune.no
Øivind Løken, Trysil kommune, oivind.loken@trysil.kommune.no
Camilla Wikenros, Sveriges Lantbruksuniversitet, camilla.wikenros@slu.se
Barbara Zimmermann, Högskolen i Innlandet, barbara.zimmermann@inn.no

Interreg-finansierat projekt
Grensevilt är ett samarbetsprojekt finansierat av Interreg Sverige-Norge. Det startades av Högskolan i Innlandet (HINN) och SLU 2017 och har de senaste två åren genomförts i samarbete med förvaltande myndigheter via länsstyrelserna i Värmland och Dalarna och Åsnes, Våler och Trysils kommuner. Under båda projektperioderna har en resursgrupp med representanter för olika intressegrupper på båda sidor av gränsen bidragit med dialog och inspel kring utmaningar och möjligheter. De ordinarie samverkansstrukturerna inom viltförvaltningen, så som älgförvaltningsgrupper på svensk sida och vald på norsk sida, har också konsulterats kring hur en gränsöverskridande förvaltning kan underlättas. Rapporterna finns att ladda ner från Grensevilts webbplats.