Det femåriga EU-projekt Life Taiga går nu in på sitt andra år. Under hela projekttiden 2015 - 2019 genomför länsstyrelserna cirka 120 kontrollerade naturvårdsbränningar. Syftet är att bevara unik natur för kommande generationer samt öka och bevara den biologiska mångfalden. Bränningssäsongen startar nu i maj och pågår fram till september.
Hur bra är luftkvalitén i Värmland och hur påverkar luftföroreningarna marken och vattnet? Måndagen den 18 april 2016 bjuder Värmlands läns Luftvårdsförbund in till årsmöte - med föreläsningar om luften i Värmland på temat fjärrvärme och återvinning.
Under 2000-talet har vi sett en halvering av länets bestånd av flodkräftor. Lördag 12 mars bjuder vi in till en heldag ägnad åt den akut hotade flodkräftan i Värmland. En informationsrik dag om flodkräftans situation i länet samt hur fiskerättsägare och fiskevårdsområdesföreningar kan göra för att bevara och utveckla ett hållbart fiske av flodkräftor i sitt vatten.
Totalt ska tolv nya laddpunkter installeras i Värmland genom stöd från Klimatklivet. Säfflebostäder får 120 000 kronor för sex laddpunkter och Hammarö kommun 97 500 kronor för sex laddpunkter. Stödet täcker halva investeringskostnaden. Det finns fortfarande chans att söka bidrag!
Länsstyrelsen Värmland har fattat beslut om bildandet av naturreservatet Krokstadön. Syftet är att skydda de lövträdsrika öarna och branta barrskogssluttningarna i östra delen av sjön Värmeln. Naturvärdena är kopplade till den höga andelen lövträd på öarna, gamla tallar, samt att det finns byggnader med lokal historik. Reservatet ligger i Arvika och Kils kommun.
Effektiv energianvändning är en av dagens och framtidens viktigaste frågor. Nu startas regionala nätverk för energieffektivisering för att underlätta för företag att komma vidare i energiarbetet.
Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens årliga uppföljning av miljömålen till Naturvårdsverket visar att Värmlands län endast kommer att nå ett av 11 miljömål till år 2020. Situationen ser ungefär likadan ut över hela landet. Miljömålen har beslutats av riksdagen och de två myndigheternas årliga uppföljning är ett underlag för regeringens miljöpolitik.
Länsstyrelsen Värmland har beslutat om licensjakt på högst 20 vargar inom de länsegna reviren Brattfors, Sandsjön och Vimyren samt högst 6 vargar inom det länsgemensamma reviret Loka tillsammans med Länsstyrelsen Örebro. Jakten får bedrivas från och med 2 januari till och med 15 februari 2016 eller till dess att Länsstyrelsen dessförinnan avlyser jakten.
Klimatklivet är et nytt klimatinvesteringsstöd som ska leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Stöd ges till de åtgärder som ger störst minskning av utsläpp i förhållande till investeringens kostnad. Det kan till exempel handla om stationer för laddning av elbilar, återvinning av energi inom industrin eller produktion av biogas. Möjligheten att söka stöd nu är öppen fram till 15 november.
SMHI har tagit fram en ny klimatanalys som visar hur klimatet i Värmland förändras beroende på kommande utsläpp av växthusgaser. Analysen visar att vi får mer nederbörd och att temperaturen kan komma att stiga med så mycket som fem grader fram till slutet av seklet.
Länsstyrelsen Värmland arbetar ständigt för att underlätta för allmänheten att vara delaktig i rovdjursinventeringen. Den blir både mer effektiv och bättre med allmänhetens hjälp. Länsstyrelsen går nu över från den äldre rapporteringstjänsten Rovobs till nya Skandobs. Med hjälp av appen Skandobs Touch och din mobil kan du nu ta en bild på ett spår och rapportera direkt ifrån skogen.
Flodkräftan är den enda sötvattenlevande storkräfta som förekommer naturligt i Sverige. Idag klassas arten som akut hotad och det största hotet utgörs av den kräftpest som sprids via signalkräftor. Länsstyrelsen Värmland har tagit fram en förvaltningsplan som ger möjlighet att besluta om skyddsområden för flodkräfta och därmed begränsa risken för fortsatt spridning av kräftpest i länet.
De flesta välkända miljögifterna i våra sjöar minskar, men det finns nyare gifter som snabbt sprider sig och vars konsekvenser vi ännu inte har full vetskap om. Länsstyrelsen Värmland kommer därför under de kommande tre åren att fånga in fisk från värmländska sjöar som sedan ska analyseras efter spår av metaller och organiska miljögifter.
Denna vecka, v 34, planeras preliminärt för naturvårdsbränningar i två Natura 2000-områden i Värmland. Bränningarna genomförs endast om vädret är lämpligt och definitivt beslut tas med kort varsel.
Sedan restaureringsinsatserna påbörjades våren 2013 har den sällsynta orkidén rödsysslan tagit försiktiga steg till återväxt och blomning. I år slår rödsysslan rekord med fjorton stänglar (blomstjälkar) varav sju har blommat.
Vi på Länsstyrelsen i Värmland har, tillsammans med HaV och Göteborgs Universitet, tagit fram en webbtjänst (Rappen) för inrapportering av sötvattenlevande och marina arter. Med allmänhetens hjälp hoppas vi få in viktig information om förändringar i vattenmiljön, uppgifter som i dag inte samlas in genom annan miljöövervakning. Rappen testas från 4 juli till 30 oktober 2015.
Med regeringens vårbudget kommer ett välkommet tillskott på 12,4 miljoner till naturvården i Värmlands län. Nu blir det fler åtgärder för att stärka biologisk mångfald och friluftsliv. Med hjälp av tillskottet kommer Länsstyrelsen Värmland att stärka skyddet av Värmlands natur genom en rad åtgärder. Tillskottet gör att det ser ljusare ut för naturvårdsarbetet i länet.
Bengt Falemo, enhetschef för Samhällsbyggnad vid Länsstyrelsen Värmland, har av regeringen utsetts till ny ledamot av Geodatarådet. Geodatarådet ger råd i frågor som rör Lantmäteriets samordningsroll för geodata. Geodatarådet består av totalt 13 myndigheter och organisationer, däribland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Jämfört med tidigt 1800-tal finns i dag sannolikt mindre än fem procent kvar av lekbestånden av Klarälvslax och Klarälvsöring. Den vilda Klarälvslaxen möjlighet att leva, vandra och föröka sig i sin miljö kan ses som en indikator för väl fungerande ekosystem , eftersom den kräver miljöhänsyn som gynnar många andra hotade arter, naturmiljöer och samhällsintressen.
Länsstyrelsen har nyligen tagit beslut om naturreservatet Byamossarna i Arvika kommun. Byamossarna är ett stort skogs- och myrkomplex som utgörs av en mosaik av myrar, tjärnar och skogsmark. Arealen för reservatet är över 700 hektar och området är populärt för friluftsliv framförallt under vintertid.
