Hur ska man göra för att trygga en god levnadsstandard för människor? Vem ska ha ansvaret för välfärden? Vad ska trygghetssystemen omfatta och vilka nivåer ska de ha? Vilka krav ska ställas på människor för att de ska få tillgång till olika socialförsäkringar?
Styrelseskick i elva länder + EU behandlar olika sätt att organisera offentlig maktutövning och vilka konsekvenser detta får för det politiska livet. I inledningskapitlet introduceras studiet av styrelseskick. Här diskuteras hur politiska system kan kategoriseras och jämföras, vad som förklarar valet av styrelseskick samt vilka effekter olika konstitutionella vägval förväntas få.
Är integration möjlig – eller ens önskvärd? I den offentliga debatten klagas det ofta antingen på bristande insatser i samhället för integration eller att integrationen misslyckats på grund av fel insatser. Men hur ska då den nyanlände som inte anses vara ”tillräckligt” integrerad uppfatta sig själv? Lever denne bara i totalt utanförskap? Och gäller det likaså för den arbetslöse?
Hur ser 2000-talets värld ut, nu när det inte längre är självklart att mittpunkten ligger i Nordatlanten, mellan Västeuropa och USA? Hur byggdes våra dagars samhällen och kulturer upp, och hur formades banden mellan dem? Vad är det som driver dagens samhällen? Kort sagt: Hur är läget i världen i dag när vi går in i 2000-talets andra decennium?
Skolan ska fostra ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar, och mer specifikt utrusta eleverna med de färdigheter och kunskaper som de behöver som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Men vilka är egentligen skolans förutsättningar att utföra ett sådant demokratiskt och medborgarförberedande uppdrag i praktiken?
I Sverige finns det 1 272 199* skolelever. Nu har 116 232 av dem tillgång till Libers e-läromedel i sina datorer. En lärare har i snitt tre minuter kvalitetstid per elev och vecka, enligt Lärarnas Riksförbunds kampanj 2010 som bad om “Mer än tre minuter för varje elev”. Med moderna verktygkan vi flytta fram visaren och ge läraren mer tid för varje elev.
Hur hanterar svenska rättstillämpare folkrätten? Varför gör de som de gör? Hur borde de gå tillväga? Författarna til boken Folkrätten i svensk rätt ombads besvara dessa frågor på sina respektive rättsområden.
I EU och välfärdens Europa belyses viktiga skillnader i nationella välfärdssystem runt om i Europa och hur förutsättningarna för en gemensam europeisk välfärdspolitik ser ut. Ett grundläggande problem är det faktum att välfärdspolitiken i huvudsak är nationell och bara delvis samordnad inom EU, medan marknadsintegrationen utvecklas snabbt på EU-nivå.
Boken Den svenska politiken ger en bred översikt över statsskicket och politiken. Med utgångspunkt i stats- och samhällsvetenskaplig forskning beskrivs och analyseras staten, EU, kommuner och landsting. Särskilt behandlas det politiska systemets inbyggda kontrollmekanismer och den politiska processen.
Förvaltningsrätten tillämpas av myndigheterna, som har till uppgift att genomföra statsmakternas politiskt fattade beslut. Lagar som är tillämpliga i allmänhet är förvaltningslagen (FL) och förvaltningsprocesslagen (FPL). FL reglerar i huvudsak förvaltningsmyndigheternas verksamhet och FPL förvaltningsdomstolarnas rättskipning. I det förvaltningsrättsliga området ingår även kommunalrätten.
Gåvor brukar ses som tecken på generositet och tacksamhet. Med dagens mutblick riskerar emellertid även utbyten av smågåvor och tjänster att uppfattas som brottsliga handlingar. I linje med detta renhetskrav uppmanar en svensk kommun sina anställda att tänka efter innan de lånar varandras sommarstugor.
Under senare år har religion kommit att återigen spela en framträdande roll i svensk och internationell kontext. Mer eller mindre dagligen konfronteras vi med frågor som relaterar till religion och mänskliga rättigheter. Detta ställer högre krav på kunskaper om och förhållningssätt till det som sker runt omkring oss.
När problem avseende mänskliga rättigheter diskuteras, ligger fokus oftast på vår omvärld och på länder med svag politisk, ekonomisk och social utveckling. Syftet med den här boken är att lyfta fram situationen i Sverige.
Det politiska systemet gör det möjligt att fatta gemensamma beslut och skrida till gemensam handling i samhället. Till skillnad från andra system för kollektivt handlande verkar politiken genom att använda makt. För att kunna fånga maktutövningen i ett politiskt system krävs analytiska instrument i form av samhällsvetenskaplig teori.
Den här boken har en bred historisk ansats till Europas immigration och emigration, och dessas påverkan på den nationella identiteten. I centrum för analysen står fem olika stater och samhällen: Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike och Israel, och en jämförelse mellan dessa samhällen som alla har genomgått djupa förändringar på senare tid.
Hur ser politikens entreprenörskap ut? Gäller samma regler och processer här som inom de klassiska entreprenörskapsteorierna? Kan vi lära av varandras entreprenörskap, och hur gör vi det i olika sammanhang? Hur kan man studera och förstå politikens entreprenörskap? Entreprenörskap har blivit ett modeord inom flera vetenskapsområden och står för något positivt och eftersträvansvärt.
På vilket sätt utmanas de europeiska välfärdsstaterna av EU-samarbetet? Hur påverkas ländernas välfärdspolitik av den demografiska krisen och den ekonomiska globaliseringen? Kommer vi i framtiden att få en gemensam europeisk välfärdspolitik?
Institution ger 250 miljoner träffar på sökmotorn Google. I vilka sammanhang används detta slitstarka ord och vilka betydelser bär det på? I den här boken undersöks institutioner som platser, rum och organisationer samt begreppets vetenskapliga utveckling och användning. Institutioner representerar ofta socialt tvång, beständighet över tid och reglering av aktörers handlande.
Organisering är en helt central komponent i all mänsklig verksamhet. Det går inte att tänka sig en värld utan koordinering, samarbete, planering och social interaktion. Boken ger en introduktion till den omfattande forskning som bedrivits inom området organisering och sätter in fenomenet i ett större samhälleligt sammanhang.
Demokratiskt deltagande handlar om hur elever utvecklar sin demokratiska kompetens genom diskussioner om gemensamma samhälleliga frågor. Undertiteln syftar på att diskussionen i klassrummet framträder både som en form av demokratiskt deltagande och som en form av lärarledd undervisning.
