All samhällskunskap innehåller antaganden om rummet – hur rummet uppfattas påverkar vilken typ av frågor som formuleras och ges utrymme och avgör vilken form av kunskap som produceras. Den här boken går bortom vardagliga förståelser av rummet och visar på vikten av att teoretisera rummet.
Boken ger en översikt inom CSR och fungerar som underlag för reflekterande diskussioner om företagets roll och ansvar i samhället.
Den svenska politiken ger en bred översikt över statsskicket och politiken. Med utgångspunkt i stats- och samhällsvetenskaplig forskning beskrivs och analyseras staten, EU, kommuner och landsting. Särskilt behandlas det politiska systemets inbyggda kontrollmekanismer och den politiska processen.
Professionerna i kunskapssamhället syftar till att ge ett systematiskt, översiktligt och samtidigt detaljerat faktaunderlag som belyser frågor kring enskilda "professioner" , men framför allt visar på professionerna sedda ur en bredare samhällelig kontext.
Ojämlikhet i olika former blir ett allt större problem. I denna bok behandlas frågan varför klass och stratifiering är viktigt i det moderna samhället och den ger verktygen för att förstå problem som har med ojämlikhet att göra.
Vi lever i dag i ett expertsamhälle. Från vaggan till graven omges vi av experter som botar oss när vi blir sjuka eller ledsna, lär oss läsa, skriva och räkna, placerar våra pengar, bygger våra hus, dömer eller friar oss i rättegångar och informerar oss om världshändelserna. Dessa experters yrken kallas professioner.
De senaste två decennierna har det svenska samhället genomgått avgörande förändringar. Migration, globalisering, medieteknologisk utveckling och marknadsanpassning av välfärdens institutioner har haft stor påverkan på barns och ungas utbildning och lärande.
I den här boken reder Karin Brunsson och Nils Brunsson ut begreppet beslut. De beskriver hur det går till när individer och organisationer fattar beslut, vad beslut får för konsekvenser och hur komplicerat beslutsfattande kan bli.
Hur ska vi leva våra liv? Om lycka, mening och moral. Välkommen till Libers kostnadsfria inspirationskväll för gymnasielärare i samhällsvetenskapliga ämnen! Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och vid Högskolan Väst och för många känd från moraltestet i programmet Christer i P3 där han medverkade från 2002 till 2013.
Historieundervisningens byggstenar är en grundläggande bok i historiedidaktik. Boken rymmer en mängd konkreta exempel på hur eleverna tillsammans med läraren kan lära sig historia på ett spännande, kreativt och kritiskt sätt. Alla exempel grundas i en tydlig didaktisk teori som visar hur eleverna kan uppfylla läroplanernas, kurs- och ämnesplanernas krav.
Så, du ska skriva uppsats? Då vill du naturligtvis att den ska bli så bra som möjligt. Men hur går man tillväga? Och vad spelar metoden för roll i det hela?
Internationella relationer är en introduktion till genusanalytiska frågeställningar och tolkningar av den internationella ordningen. Boken belyser vikten av könskritiska perspektiv på internationella relationer och ger exempel på skilda sätt att förstå och förklara den internationella ordningens betydelser för människors liv i olika delar av världen.
Böckerna i serien Att organisera marknader bygger på studier av hur organisering av marknader går till, vem som får inflytande och vilka idéer som blir styrande. Böckerna ger underlag för en fördjupad diskussion om hur marknader fungerar och vilka problem och lösningar de kan ge upphov till.
Sexualitet är ett laddat och mångfacetterat begrepp, som de flesta har egna upplevelser att knyta an till. Men det är också ett föränderligt fenomen, utifrån ett historiskt, kulturellt och samhälleligt perspektiv. I den här boken redogörs för en socialkonstruktivistisk syn på sexualitet, och dessutom granskas och diskuteras olika sätt att förstå och analysera begreppet.
Både i stort och smått, både nära och långt borta, påminns vi om betydelsen av etnicitet och migration. Frågor om globalisering, migration, etniska relationer, nationalism, arbetets etniska segregering och det mångkulturella samhället har på senare tid rönt allt större uppmärksamhet i den offentliga debatten.
Hur ska man göra för att trygga en god levnadsstandard för människor? Vem ska ha ansvaret för välfärden? Vad ska trygghetssystemen omfatta och vilka nivåer ska de ha? Vilka krav ska ställas på människor för att de ska få tillgång till olika socialförsäkringar?
Europas välfärdsdemokratier står i dag inför en rad nya problem. Födelsetalen är låga och befolkningarna blir allt äldre. Samtidigt vet vi att jordens resurser är ändliga och fördelningen av dem ojämlik. För att klara av att bevara välfärden trots detta krävs nya tankar och idéer: innovationer i välfärden.
Globalisering verkar kunna förklara vad som helst och i vilket syfte som helst. Risken med ett vagt begrepp är att det kan bli bekvämt att ta till för att legitimera olika politiska projekt eller åtgärder, eller frånsäga sig ansvar för konsekvenserna. Den här boken summerar en del av debatten och värderar de olika synsätt som har utkristalliserats under åren.
Styrelseskick i elva länder + EU behandlar olika sätt att organisera offentlig maktutövning och vilka konsekvenser detta får för det politiska livet. I inledningskapitlet introduceras studiet av styrelseskick. Här diskuteras hur politiska system kan kategoriseras och jämföras, vad som förklarar valet av styrelseskick samt vilka effekter olika konstitutionella vägval förväntas få.
Är integration möjlig – eller ens önskvärd? I den offentliga debatten klagas det ofta antingen på bristande insatser i samhället för integration eller att integrationen misslyckats på grund av fel insatser. Men hur ska då den nyanlände som inte anses vara ”tillräckligt” integrerad uppfatta sig själv? Lever denne bara i totalt utanförskap? Och gäller det likaså för den arbetslöse?
