Internationella relationer är en introduktion till genusanalytiska frågeställningar och tolkningar av den internationella ordningen. Boken belyser vikten av könskritiska perspektiv på internationella relationer och ger exempel på skilda sätt att förstå och förklara den internationella ordningens betydelser för människors liv i olika delar av världen.
I skrivande stund, under våren 2013 (Cypern, Grekland, Spanien etc) tycks det europeiska projektet mer än någonsin under sin sex decennier långa existens vara utsatt för avgörande påfrestningar. Den ena larmrapporten efter den andra har gjort gällande att EU är på väg att kollapsa.
Globalisering verkar kunna förklara vad som helst och i vilket syfte som helst. Risken med ett vagt begrepp är att det kan bli bekvämt att ta till för att legitimera olika politiska projekt eller åtgärder, eller frånsäga sig ansvar för konsekvenserna. Den här boken summerar en del av debatten och värderar de olika synsätt som har utkristalliserats under åren.
Hur ser 2000-talets värld ut, nu när det inte längre är självklart att mittpunkten ligger i Nordatlanten, mellan Västeuropa och USA? Hur byggdes våra dagars samhällen och kulturer upp, och hur formades banden mellan dem? Vad är det som driver dagens samhällen? Kort sagt: Hur är läget i världen i dag när vi går in i 2000-talets andra decennium?
Varför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? På vad sätt har terrordåd och krig förändrat villkoren i den internationella politiken? Det är denna typ av frågor som behandlas i Internationella relationer. Boken ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet.
