Levande socialt arbete – vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor
Vart är det sociala arbetet på väg? Har vi tappat bort det förebyggande arbetet till förmån för utredning och riskminimering, där hjälpsökande klientifieras och blir patienter?
Vart är det sociala arbetet på väg? Har vi tappat bort det förebyggande arbetet till förmån för utredning och riskminimering, där hjälpsökande klientifieras och blir patienter?
Är det möjligt att sammanföra det sociala arbetet och alla dess teorier till en helhet, till ett möjligt arbetssätt och ett analysredskap? Och kan detta ske samtidigt som ett kritiskt perspektiv på det egna arbetet och den egna verksamheten upprätthålls?