Läkemedelsföretagen i Sverige ökade sina investeringar i olika samverkansprojekt med hälso- och sjukvården under 2016. Det visar en preliminär sammanställning av årets Disclosure Code, öppen rapportering av alla ersättningar till sjukvården.
Det är mycket glädjande att regeringen nu bestämt sig för en satsning på att få EU:s läkemedelsmyndighet EMA till Sverige. Läkemedelsbranschen ger sitt fulla stöd till en nationell kampanj för att övertyga de andra medlemsländerna om att Sverige är den bästa nya hemvisten för myndigheten.
”Samverkan” var Årets Ord bland vårdseminarierna i Almedalen i somras. Alla pratar om behovet av samverkan mellan företag och sjukvården. Alla tycker att vi ska ha mer av det. Ändå blir det väldigt konstigt när konkreta samverkansprojekt diskuteras.
Regeringen har aviserat ännu en apoteksutredning. Ända fram till förra året hade vi en annan sådan som hette Läkemedels- och apoteksutredningen – den höll på i fyra år och levererade fyra tjocka böcker med texter och förslag. Långt ifrån allt som den föreslog är ännu färdigberett.
Det finns frågor som är så tillkrånglade att det är nödvändigt att lyfta blicken, och lämna detaljerna därhän. Frågan om den statliga läkemedelssubventionen är en sådan.
I början av det här året firades ett jubileum, som trots att det har en djupt tragisk bakgrund ändå är ett exempel på hur det ledde till ett noggrant och idogt arbete för patienters säkerhet. I januari i år var det nämligen femtio år sedan den första europeiska lagstiftningen om läkemedel.
Det har kommit ytterligare en undersökning som visar på Sveriges problem, både vad det gäller patienternas tillgång till innovativa behandlingar och Life Science-sektorns möjligheter i landet. Det är ingen lustig läsning, men grundfrågan är: Vad i all världen är det som kan få utvecklingen att vända?
Ojämlikhet i sjukvården är en av de senaste årens stora debattfrågor. Det råder stor samsyn om att frågan är viktig och måste hanteras. En speciell delfråga är patienters tillgång till de nyaste läkemedelsbehandlingarna.
Sverige står inför ekonomiska utmaningar som behöver mötas med högkvalificerad arbetskraft, en frisk befolkning och en långsiktigt hållbar samhällsmodell. För att klara utmaningarna måste hälso- och sjukvårdens resultat kontinuerligt förbättras bland annat genom användning av nya läkemedel som minskar sjuklighet och lidande samt möjliggör en aktiv ålderdom och arbete trots kroniska sjukdomar.
Forskningsrapporten om de svenska Life-Science klustren ger en dyster bild. De svenska forskningsklustren har tappat konkurrenskraft under senare år. Och det går fort. I forskningsrapporten, genomförd för Forum for Health Policy, visar professor Örjan Sölvell t.ex. hur Stockholm-Uppsalas forskningskluster på bara sju år har fallit från sjätte till tjugofjärde plats inom Life Science-ranking.
LIFs årliga enkät bland medlemsföretagen visar att de senaste årens dramatiska fall i antalet kliniska prövningar i Sverige nu har bromsat upp, och antalet har för tillfället stabiliserats på den nivå som gällt de senaste åren. Det finns även tecken på att Sverige har möjlighet att utveckla nischer av speciella prövningar, där antalet prövningar går emot trenden och har ökat.
LIF:s nya vice VD heter Maria Fagerquist. Maria kommer närmast från en tjänst som Head of European Public Affairs på Novartis Oncology, och är för närvarande baserad i Bryssel.
Lif är branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige. Vi arbetar för en högkvalitativ vård och tillgången till nya behandlingar genom att stärka den svenska Life Science-sektorn i samverkan med vårdens aktörer, politiker, tjänstemän och patientföreträdare. Lif har närmare 90 företag som medlemmar.
