Europa behöver en modernare läkemedelslagstiftning och första steget togs nyligen när EU-kommissionen lade fram ett samlat lagförslag. Nu börjar en lång process av politisk påverkan och positioneringar – och då måste Sverige ta stor plats vid förhandlingsborden. Svenska patienter och företag är förlorare om lagförslaget inte ändras.
Läkemedelsverket har lämnat en rapport till regeringen om avgiftsförändringar till följd av att EU-förordningen om kliniska prövningar av läkemedel ska börja tillämpas inom de kommande åren. LIF – de forskande läkemedelsföretagen anser att införandet av förordningen och effekten på avgifterna är en komplicerad fråga som kräver en noggrann analys.
Den pågående coronapandemin visar på behovet av att snabbt kunna starta test av nya läkemedel och vacciner. Pandemin innebär samtidigt att andra pågående kliniska läkemedelsprövningar mer eller mindre avstannat. LIFs nya handlingsplan för fler företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar innehåller förslag som behöver genomföras när sjukvården kan återgå till en mer normal verksamhet.
Dag Larsson, sakkunnig på LIF analyserar det pågående forskningsläget med anledning av den pågående coronapandemin. – Många studier har startats och pågår men utan en bra studiedesign och plan för analys kommer de inte ge de väl underbyggda underlag vi behöver för framtida beslut.
Även om vi börjar kunna se ljuset i tunneln så kommer vi framöver ha en tillvaro som i mycket fortfarande är starkt påverkat av coronaviruset skriver Johan Brun i sin veckokrönika om den pågående coronapandemin. Ett succesivt förbättrat immunologiskt skydd kommer att minska smittsamheten, men SARS-CoV-2 kommer att återkomma i skov, förhoppningsvisi allt snällare muterade varianter.
Det finns förväntningar på att sjukvården ska prova allt i form av läkemedel i behandling av patienter svårt sjuka i covid-19. Men utan vetenskapligt förhållningssätt kan det medföra stora risker för patienten och till inkonklusiva besked för forskarsamhället. Vi behöver både snabbhet och säkerhet, det regulatoriska systemet öppnar olika vägar, skriver Dag Larsson, sakkunnig på LIF i en översikt.
Det vimlar av spekulationer i pressen kring hur coronapandemin ska utvecklas. Hur kommer det att bli i Stockholm och hur annorlunda kommer utvecklingen se ut i resten av landet? Det är en av frågorna som Johan Brun, läkare och senior medicinsk rådgivare på LIF ställer sig i sin senaste krönika om coronautvecklingen i landet.
Den första april börjar Bengt Mattson arbeta heltid som sakkunnig inom hållbarhet på LIF. Tillskottet är en del i LIFs förstärkning av organisationens arbete med hållbar läkemedelsförsörjning i Sverige och FN:s globala hållbarhetsmål.
Det råder i dag ingen brist på läkemedel i Sverige på grund av coronapandemin. Men tillgången på läkemedel är känslig för snabba förändringar och läget kan förvärras. Alla behöver ta enskilt ansvar, skriver företrädare för företagen inom läkemedelssektorn.
En global kraftsamling pågår inom företag, organisationer och akademi för att så snabbt som möjligt få fram effektiva läkemedel och vacciner mot det nya coronaviruset och sjukdomen covid-19. Men vi måste ha förståelse för den tid det tar att utveckla nya behandlingar, godkända för bred användning.
Lif är branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige. Vi arbetar för en högkvalitativ vård och tillgången till nya behandlingar genom att stärka den svenska Life Science-sektorn i samverkan med vårdens aktörer, politiker, tjänstemän och patientföreträdare. Lif har närmare 90 företag som medlemmar.
