Adoptivföräldrar är de ideala föräldrarna

En god förälder ska vara självuppoffrande, lycklig och ha mycket tid för sina barn. Det visar en studie som bygger på hur adoptivföräldrar beskrivs i utredningsrapporter inför internationell adoption.

När en svensk socialnämnd har beslutat att godkänna ett par eller en ensamstående för adoption skickas en rapport till landet barnet ska adopteras ifrån. Det är hur föräldrar som vill adoptera ett andra barn beskrivs i dessa rapporter som Cecilia Lindgren har studerat. Resultatet presenteras i en artikel i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Childhood.

Bilden som framträder i rapporterna är föräldraskap präglade av lycka, lugn och tillfredsställelse. Att ha fått smått i familjen har inte tärt på relationen, utan fört föräldrarna närmre varandra. Föräldrarna tar också ansvar för sitt barns pedagogiska utveckling och låter vardagslivet kretsa kring barnets behov. Många har slutat med sina fritidsintressen och arbetar mindre för att kunna spendera mer tid med barnet.

– Detta är spännande om man jämför med tidigare forskning om föräldraskap. Där lyfts mycket tid med barnet fram som ideal av föräldrar själva, men många upplever att det är väldigt svårt att leva upp till. Adoptivföräldrar tycks däremot har inte några problem med att få ihop livspusslet. Enligt utredningsrapporterna är det snarare tvärtom, de lever idealet, säger Cecilia Lindgren, universitetslektor vid tema Barn, Linköpings universitet.

Men att vara en kärleksfull och tillgänglig förälder betyder inte att barnet får göra som det vill eller att det saknas regler. Bilden vägs upp av föräldrar som värdesätter rutiner och gränser.

– Det är viktigt att påpeka att rapporterna inte kan ses som en spegling av hur föräldrarna faktiskt lever, utan ska förstås som en argumentation för att de bör få adoptera igen. Just därför är rapporterna så intressanta. De synliggör vilka krav som idag ställs på ”en god förälder”, och de visar vilken bild av svenskt föräldraskap som förmedlas till andra länder, säger Cecilia Lindgren.

Studien ingår i ett forskningsprojekt som Cecilia Lindgren har tillsammans med universitetslektor Judith Lind och som finansieras av Vetenskapsrådet.

Artikeln:
Ideals of parenting and childhood in the contact zone of intercountry adoption: Assessment of second-time adoption applicants in Sweden.

Kontakt:
Cecilia Lindgren, universitetslektor, 013 - 28 29 27, cecilia.lindgren@liu.se