Arbetsgivare ratar transpersoner

Sedan 2017 är könsidentitet och könsuttryck en av de sju diskrimineringsgrunderna i svensk diskrimineringslag. Men, transpersoner, det vill säga personer som identifierar sig med ett annat kön än det de tilldelades vid födseln, uppger ofta att de utsätts för diskriminering i arbetslivet. Ekonomiforskare vid Linköpings universitet har nu verifierat att så är fallet. Deras studie är den första att bevisa detta med en experimentell metod.

– Ur ett ekonomiskt perspektiv är det intressant att fråga sig varför arbetsgivare inte tar tillvara på de här människornas kunskaper. Sedan ville vi ta reda på vilka grunder transpersoner diskrimineras eftersom de faller under två diskrimineringsgrunder i lagstiftningen, den om kön samt den om könsidentitet och könsuttryck. Vi ville undersöka på vilken av de grunderna arbetsgivare diskriminerar, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet.

Han har utfört studien tillsammans med Ali Ahmed, professor i nationalekonomi och Per A. Andersson, doktorand i psykologi.

Tidigare studier visar att transpersoner upplever diskriminering på olika sätt i arbetslivet. I en amerikansk studie från 2011 anger hälften av transpersonerna i studien att de utsatts för bland annat trakasserier på arbetet. Men det har saknats experimentella studier om diskriminering av transpersoner på arbetsmarknaden, som inte bygger på självrapporterade erfarenheter.

Diskrimineringen tydligast inom mansdominerade yrken

Studien är den första i sitt slag att undersöka arbetsgivares diskriminering av transpersoner, genom ett så kallat korrespondenstest. Det är en vanlig metod när man undersöker diskriminering och innebär att testpersoner inte visar sig för arbetsgivaren utan skickar skriftliga ansökningar. Forskarna från Linköpings universitet skickade 2224 fiktiva ansökningar till lågkvalificerade jobb som fanns i arbetsförmedlingens platsbank. I ansökningarna angavs att den sökande under livet hade gjort ett namnbyte. I vissa fall var det från mansnamn till mansnamn, exempelvis Erik till Simon, i andra fall överskred namnen könsgränserna, som exempelvis att Erik blev Amanda. För varje ansökan noterade forskarna sedan om de sökande fick något svar och i så fall vilket.

Resultatet visar bland annat att det var 18 procent mer sannolikt att en cisperson, en person som identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln, fick ett positivt svar från arbetsgivarna på sina inskickade ansökningar, jämfört med en transperson.

Resultaten visar också skillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Vad gäller positiva svar på jobbansökningarna fann man att de största skillnaderna mellan cis- och transpersoner fanns inom de mansdominerade yrkena. Cismän fick ett positivt svar från arbetsgivarna i 44 procent av fallen, att jämföra med transkvinnor som i 24 procent av fallen fick ett positivt svar. I de mansdominerade yrkena fick alltså cismän nästan dubbelt så många positiva svar från arbetsgivare som transkvinnor.

I de kvinnodominerade yrkena verkade diskrimineringen främst bero på vilket kön den sökande identifierade sig med vid ansökningstillfället. I yrken där det arbetar ungefär lika många män som kvinnor, såg forskarna inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de olika sökande.

– Studien visar att lagstiftningen inte räcker för att skydda den här gruppen på arbetsmarknaden. Den visar också att arbetsgivare diskriminerar utifrån olika grunder. Exempelvis så är det troligt att en transman diskrimeras för att vara trans i mansdominerade yrken, medan samma person troligen skulle diskrimineras för att vara man i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg vid Linköpings universitet.

Studien finansierades delvis med medel från Vetenskapsrådet.

Studien:
Hiring Discrimination Against Transgender People: Evidence from a Field Experiment, Mark Granberg, Per A. Andersson, Ali Ahmed, Labour Economics, Volym 65, Augusti 2020.. https://doi.org/10.1016/j.labeco.2020.101860

Kontakt:
Mark Granberg, doktorand i ekonomi. mark.granberg@liu.se
Ali Ahmed, professor i nationalekonomi, 013-28 14 95, ali.ahmed@liu.se