Att lyckas med grupparbete

Framgångsrika grupparbeten är inte så vanligt i skolans värld. Elever som ska grupparbeta delar oftast upp uppgiften emellan sig och sätter samman resultatet på slutet. Några reella samarbeten handlar det sällan om. Grupparbete som arbetsmetod i skolan har minskat i popularitet på senare decennier. En trolig anledning är lärares bristande kunskaper om grupparbete och grupprocesser. Det är ofta svårt att få alla i gruppen att ta ansvar och att skapa ett äkta samarbete. I sin avhandling i pedagogik har Karin Forslund Frykedal studerat elevers grupparbete i årskurserna 7-8 i en skola där ambitionen var att mycket arbete skulle ske just i grupp. Hon pekar ut och analyserar några faktorer som leder till att grupparbeten blir mer eller mindre framgångsrika. Uppgiftens utformning, gruppens sammansättning och vilka grupprocesser som skapas är några sådana faktorer. Elevernas olika ambitionsnivåer spelar också stor roll, säger hon. - Ambitiösa elever vill att alla i gruppen ska ta ett stort ansvar. De blir ofta besvikna och frustrerade, och föredrar individuella arbeten framför grupparbeten. Lärare strävar ofta efter att sätta samman blandade grupper där elever med olika ambitionsnivåer ingår. Eleverna, däremot, om de själva får välja, skapar mer homogena grupper. Eftersom de ambitiösa eleverna ofta är drivande organiseras grupparbetet som de vill: det delas upp i individuella delar. Det blir alltså aldrig något riktigt samarbete och de tänkta vinsterna med att grupparbeta, att lära sig samarbeta och att utveckla sina ämneskunskaper, blir aldrig av. Det här kan förebyggas genom att elever tränas i samarbete och blir medvetna om vad som händer i grupprocesser. Gruppens sammansättning och hur uppgiften utformas påverkar också samarbetet. - En sammanhållen uppgift, där alla kan se att vars och ens bidrag är både viktigt och nödvändigt, kan leda till bättre samarbete, säger Karin Forslund Frykedal. För att gruppen ska fungera måste eleverna också ha tillit till varandra, både socialt och prestationsmässigt. Arbetet i gruppen går därför ut dels på att bygga relationer, dels på att strukturera själva grupparbetet. Med en större medvetenhet om de här processerna kan kanske grupparbetena förbättras, hoppas Karin Forslund Frykedal. I sin avhandling har hon skapat en modell, ETG (Elevers Tillitsskapande i Grupparbeten) för att underlätta en sådan analys. Där identifierar hon också olika tillvägagångssätt i gruppen, alltifrån dirigenten, den pådrivande, till liftaren, den som åker snålskjuts. Avhandlingen heter Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete. Om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Telefon till Karin Forslund Frykedal: 070-656 6209, 013- 285618 e-post: karin.forslund.frykedal@liu.se