Bättre behandling av akut leukemi i sikte

Nya läkemedel och metoder mot den svårbehandlade blodcancerformen akut myeloisk leukemi blir hos många patienter snabbt verkningslösa. Forskare vid Linköpings universitet har nu kartlagt i detalj hur dessa läkemedel orsakar leukemicellernas död. Fynden kan leda till en förbättrad terapi utan resistensutveckling.

De nya metoderna med specifika läkemedel har skapat hopp om effektivare behandling av sjukdomen. Men resultat från olika kliniska studier visar emellertid att många patienter ovanligt fort blir resistenta och inte längre svarar på behandlingen. Nu har professor Jan-Ingvar Jönssons forskargrupp förklarat mekanismerna bakom läkemedlens effekt. De banbrytande fynden publiceras nu i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Blood.

Akut myeloisk leukemi (AML) uppstår i benmärgens stamceller eller förstadieceller, och leder till att den normala blodbildningen slås ut och leukemicellerna tar över. En tredjedel av alla AML-patienter har genetiska skador i signalproteinet FLT3. Jönssons forskargrupp undersöker varför celler med dessa skador börjar växa okontrollerat och vad genen egentligen har för funktion. Resultaten visar att balansen mellan proteiner som påverkar så kallad programmerad celldöd (apoptos) avgör om cellen är mottaglig eller inte för de dödssignaler som de nya läkemedlen sänder ut. Fynden har nyligen publicerats i den välrenommerade tidskriften Blood.

Genom att utnyttja genetiskt modifierade möss som saknar viktiga komponenter i den kedja som leder till celldöd, kunde forskarna visa vilket protein som sätter igång celldödsprocessen när blodcellerna behandlas med läkemedel. Detta kan leda till att man kan hitta och utprova effektivare läkemedel med minimala biverkningar.

Forskargruppen har ytterligare en artikel på gång i samma tidskrift som visar att ett läkemedel som främst används mot solida tumörer har en påfallande stark effekt mot leukemicellerna och mekanismen tycks vara densamma.

Forskare verksamma vid tre europeiska universitet står bakom studien. Förutom Jan-Ingvar Jönsson, professor i medicinsk cellbiologi, har doktoranderna Amanda Nordigården, Maria Kraft och Pernilla Eliasson vid Linköpings universitet varit delaktiga, samt Verena Labi och Andreas Villunger, Innsbruck, och Eric Lam, London.

Artikeln BH3-only protein Bim more critical than Puma in tyrosine kinase inhibitor-induced apoptosis of human leukemic cells and transduced hematopoietic progenitors carrying oncogenic FLT3 publicerades i Blood 5 mars (vol. 113, no. 10, page 2302-2311, 2009).

Kontakt:
Jan-Ingvar Jönsson 013-222391, 0730-467458, jan-ingvar.jonsson@liu.se