Barnens rättigheter efter våld behöver stärkas

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan brister ibland. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende. En modell för detta har tagits fram och utvärderats.

Barn som tillsammans med en förälder flyr från våld i hemmet har många gånger själva upplevt våldet genom att se, höra eller på annat sätt bli utsatt för våldet. Flera undersökningar har visat att ungefär ett av tio barn i Sverige upplevt våld i hemmet någon gång.

– Det måste till mer kunskap i samhället där barnets bästa är i fokus. Domstolar, socialsekreterare och vårdpersonal måste utgå från kunskap om våld för att se till att barnet är i fokus, säger Natalie Söderlind, utredare vid Barnafrid vid Linköpings universitet, ett nationellt kunskapscentrum om våld och andra övergrepp mot barn.

Under perioden 31 juli 2018 till den 1 augusti 2019 har 6 200 barn bott minst en natt på ett skyddat boende, enligt en beräkning som gjorts av Socialstyrelsen.

Det EU-finansierade projektet ”Efter våldet” handlar om att stärka rättigheterna för barn som upplevt våld i hemmet, under och efter deras tid i skyddat boende. Under två års tid har det nationella kunskapscentrumet Barnafrid, Rädda Barnen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Marie Cederschiölds högskola och Göteborgs kyrkliga stadsmission deltagit i projektet.

De har tagit fram en modell, Pusslet, för att säkerställa ett barnrättsperspektiv i syfte att öka barns rätt till skydd, delaktighet och stöd under vistelse i skyddat boende. Modellen har pilottestats på sex skyddade boenden i Sverige under två års tid.

– Vi har sett att det råder stora svårigheter i upprätthållandet av umgänge med den andre föräldern utanför det skyddade boendet. Barnets skolgång blir ofta lidande och handläggningen gällande vård drar många gånger ut på tiden. Vi har också sett en brist på kontinuerligt stöd efter tiden i skyddat boende och svårigheter i att finna permanenta boendelösningar, säger Natalie Söderlind.

Hon menar att samverkan mellan kommuner, socialtjänst, skola och det skyddade boendet behöver stärkas.

– Med den här modellen hoppas vi att barn som tvingas fly tillsammans med sin förälder till ett skyddat boende får rätt insatser, känner sig delaktiga och blir lyssnade till, säger Natalie Söderlind.

Projektets resultat presenteras på ett digitalt evenemang som sänds från Linköpings konsert och kongress den 15 december. Media är välkomna att ta del av konferensen.

För mer information, kontakta gärna:

Natalie Söderlind, utredare, natalie.soderlind@liu.se, 013-28 66 03

Laura Korhonen, centrumchef för Barnafrid, laura.korhonen@liu.se