Den 28–29 januari samlas yrkesverksamma, forskare och beslutsfattare i Linköping för årets barnafridskonferens. H.M. Drottningen gästar konferensens första dag. Temat för året är hur våldsbegreppet utvecklats över tid och hur kunskapen kan bidra till arbetet för barns rätt till en uppväxt utan våld. Media är välkommen att besöka hela eller delar av konferensen.
Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid Linköpings och Lunds universitet visat i en ny studie. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik och medicinska sensorer.
Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.
Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till Linköpings universitet för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla symtomen av Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet och LiU kompletterar med 10 miljoner.
Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en studie som letts från Linköpings universitet. Fynden, som publiceras i tidskriften JAMA Cardiology, pekar på att högt blodtryck tidigt i livet spelar en viktig roll i utveckling av sjukdom i hjärtats kranskärl.
Spermien är inte en passiv leverantör av arvsmassa till ägget. En studie från Linköpings universitet visar att vissa molekyler som kommer med spermierna, så kallade mikro-RNA, bidrar till embryots utveckling flera dagar efter befruktningen. Fynden, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan på sikt bidra till bättre diagnostik och behandling vid ofrivillig barnlöshet.
Normen i samhället säger att en kvinna snabbt ska vara aktiv som individ och mamma efter att ha fött sitt barn. Men för den som drabbats av andra gradens förlossningsbristningar kan det bli omöjligt att leva upp till. I en ny studie från Linköpings universitet berättar kvinnor om skav och frustration när förväntningar krockar med verkligheten och om osäkerhet kring vård och återhämtning.
Med hjälp av magnetkameror har forskare vid Linköpings universitet undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar, något som är ett vanligt problem i dagens konstgjorda hjärtan. Studien gjordes i samarbete med Scandinavian Real Heart AB.
Forskare har upptäckt en tidigare okänd mekanism som skyddar kromosomändarna från att av misstag repareras av cellen. Även om dna-reparation är avgörande för överlevnad, kan det få katastrofala följder om cellen försöker reparera kromosomändar – så kallade telomerer. Forskningen, som publicerats i Nature, ökar förståelsen för hur cancer och vissa sällsynta sjukdomar utvecklas.
Svenska forskare har skapat vad som skulle kunna kallas ”hud på spruta”. Gelen med levande celler kan 3D-printas till ett transplantat, visar en studie gjord på möss. Tekniken kan på sikt bidra till nya sätt att behandla brännskador och svåra sår. Studien har letts från Katastrofmedicinskt centrum och Linköpings universitet och publicerats i tidskriften Advanced Healthcare Materials.
Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från Linköpings universitet. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Studien, som publiceras i Journal of Internal Medicine, bidrar också till att bekräfta att de som har typ 2-diabetes i kombination med obesitas, eller fetma, löper större risk för att fettlever ska leda till svårare sjukdom i levern.
Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer aggressiva. Genom att förstå dessa mekanismer kan forskare hitta nya sätt att bekämpa cancer. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Linköpings universitet.
Forskare har upptäckt hur en jonkanal i hjärnans nervceller har ett slags ”molekylärt minne”, som bidrar till att livslånga minnen kan skapas och bevaras. Forskarna har identifierat en specifik del av jonkanalen som nya läkemedel mot vissa genetiska sjukdomar skulle kunna riktas mot. Studien, som letts från Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Snusanvändare som slutade med snus fick högre blodtryck och gick upp i vikt. Det har en forskargrupp vid Linköpings universitet visat i en studie på 33 personer, som publicerats i tidskriften Harm Reduction Journal.
Användningen och marknadsföringen av nikotinsnus, som inte innehåller tobak, ökar i bland annat Storbritannien, USA och Sverige. Nikotin är beroendeframkallande och får bland annat
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.
Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter. Men värdet av att inrätta särskilda verksamheter riktade till de här barnen är omdiskuterat. I en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.
Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid LInköpings universitet. Han forskar bland annat om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.
Fem år efter att pandemin påverkade hela världen har forskning ökat vår förståelse för olika aspekter av covid-19. Här hittar du som journalist forskare vid Linköpings universitet som undersöker viruset, långtidseffekter av covid-19 och pandemins påverkan på samhället.
Sex forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Det handlar bland annat om forskning om probiotika tidigt i livet för att försöka bygga olika sjukdomar. Totalt bidrar stiftelsen i år med drygt 13 miljoner kronor till forskning inom barnmedicin.
Två typer av nervceller i huden kan vara särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en ny studie som letts från Linköpings universitet. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i social beröring är viktig för att kunna utveckla sätt att återställa känsel.
