Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från Linköpings universitet. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Studien, som publiceras i Journal of Internal Medicine, bidrar också till att bekräfta att de som har typ 2-diabetes i kombination med obesitas, eller fetma, löper större risk för att fettlever ska leda till svårare sjukdom i levern.
Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer aggressiva. Genom att förstå dessa mekanismer kan forskare hitta nya sätt att bekämpa cancer. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Linköpings universitet.
Forskare har upptäckt hur en jonkanal i hjärnans nervceller har ett slags ”molekylärt minne”, som bidrar till att livslånga minnen kan skapas och bevaras. Forskarna har identifierat en specifik del av jonkanalen som nya läkemedel mot vissa genetiska sjukdomar skulle kunna riktas mot. Studien, som letts från Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Snusanvändare som slutade med snus fick högre blodtryck och gick upp i vikt. Det har en forskargrupp vid Linköpings universitet visat i en studie på 33 personer, som publicerats i tidskriften Harm Reduction Journal.
Användningen och marknadsföringen av nikotinsnus, som inte innehåller tobak, ökar i bland annat Storbritannien, USA och Sverige. Nikotin är beroendeframkallande och får bland annat
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.
Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter. Men värdet av att inrätta särskilda verksamheter riktade till de här barnen är omdiskuterat. I en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.
Colm Nestor, biträdande professor i medicinsk genetik, har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid LInköpings universitet. Han forskar bland annat om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.
Fem år efter att pandemin påverkade hela världen har forskning ökat vår förståelse för olika aspekter av covid-19. Här hittar du som journalist forskare vid Linköpings universitet som undersöker viruset, långtidseffekter av covid-19 och pandemins påverkan på samhället.
Sex forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Det handlar bland annat om forskning om probiotika tidigt i livet för att försöka bygga olika sjukdomar. Totalt bidrar stiftelsen i år med drygt 13 miljoner kronor till forskning inom barnmedicin.
Två typer av nervceller i huden kan vara särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en ny studie som letts från Linköpings universitet. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i social beröring är viktig för att kunna utveckla sätt att återställa känsel.
När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar proteiner som kallas kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet ringat in den exakta platsen på en specifik kalciumkanal som finjusterar smärtsignalers styrka. Denna kunskap kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.
Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på. Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
Av nuvarande och tidigare idrottare inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet. Undersökningen visar att missnöje med ledarskap, skador, hög press och dålig stämning i laget är stora anledningar till att aktiva slutar.
Läkarutbildningen vid Linköpings universitet (LiU) har fått en internationell ackreditering för studenternas goda engagemang och möjlighet att påverka utbildningen.
Över hälften av Sveriges kommuner har köpt in robotdjur i form av hundar eller katter till sina demensboenden. Men hur det påverkar personalens arbete eller om robotarna ens är bra för de äldre utvärderas aldrig. Detta enligt en doktorsavhandling från Linköpings universitet. Men avhandlingen visar att robotdjuren kan ha stor betydelse för de äldres välbefinnande.
Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.
Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.
Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.
När låga doser av cancerläkemedel kontinuerligt tillförs nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid Linköpings universitet och det Medicinska universitetet i Graz visat i försök med fågelembryon. Resultaten är ytterligare ett steg närmre nya typer av effektiva behandlingar av svåra cancerformer.
Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.
