Djurs hälsa och välfärd

Vackra ord om djurs hälsa och välfärd riskerar förbli tomma begrepp om de inte definieras tydligt och fylls med ett innehåll.

Djurs hälsa, välbefinnande och välfärd är begrepp som började diskuteras allmänt på 1960-talet och som sedan dess vuxit i betydelse. Hur dessa begrepp definieras har förstås stor betydelse för frågor kring djurskötsel och djuretik.

Henrik Lerner, biolog, filosof och doktorand vid Tema hälsa, har undersökt hur dessa tre begrepp definieras i olika sammanhang: i den vetenskapliga litteraturen, bland några veterinärer, och i lagstiftningen i några olika länder.

Hans övergripande slutsats är att ingen enighet finns om hur begreppen ska tolkas.

- Vi tror att vi är överens om vad vi menar med uttryck som "djurens välfärd", säger han, men så är det inte alls. Det här behöver diskuteras mycket mer.
Han tar ett exempel från den tyska grundlagen som säger att djuren är våra medvarelser. Men dessa formuleringar har ännu inte fått några praktiska konsekvenser.

- I grunden utgår vi fortfarande ifrån att djur är saker, säger han. De kan köpas, säljas och avlivas utifrån våra behov.

I Sverige regleras människors relationer till djur i en lång rad olika lagar t ex: Brottsbalken, djurskyddslagen, miljöbalken, jaktlagstiftningen och artskyddsförordningen. Synen på djur varierar, inte bara beroende på art, utan också på vilken roll de spelar för människan. Därför föreskrivs olika sätt att behandla laboratoriedjur, husdjur, slaktdjur, utrotningshotade djur och djur som jagas, exempelvis.

Många är idag överens om att vissa djur kan känna smärta och ångest, och därmed lidande. Men därifrån är steget fortfarande stort till att definiera vad som karakteriserar välbefinnande hos djur och vad som menas med välfärd för dem. Ofta landar man i diskussioner om utformning av stall, ytor, temperaturer och luftkvalitet.

- Veterinärer anser sig kunna avgöra om en ko lider genom att studera dess hållning, säger Henrik Lerner. Men en älg som inte är social på samma sätt visar aldrig om den lider.

För att komma vidare i de här frågorna krävs en mer nyanserad syn på djur, menar han. Det går inte att klumpa ihop dem i en enda stor grupp.

Vi behöver också definiera vad vi menar med djur, fortsätter han, och påpekar att människan ju också är ett djur. Ingen har ännu hittat en definition som på ett avgörande sätt skiljer ut oss från alla andra djur. Vi delar våra egenskaper med en eller flera andra arter, så vilka egenskaper vi än väljer att lyfta fram i en definition, kommer flera andra arter att hamna i samma grupp som vi.

Henrik Lerner nås på telefon 013-285771, 0768-539373, e-post: henle@ihs.liu.se. Han disputerar den 4 juni.