Elevinflytande kräver tydliga ramar och dialog

Anika Agebjörn anika.agebjorn@liu.se Tel: 013 - 28 13 34 Mobil: 0709-79 13 34 Fax: 013 - 28 28 25 Elevinflytande är bra, men bara om förutsättningarna för det är tydliga. Och det kan de bli i en äkta dialog med läraren. Elever vill ha och erbjuds också ofta inflytande över sin undervisning. Både lärare och elever vill att eleverna ska vara med och bestämma över vad som tas upp i undervisningen och hur man ska arbeta. Men i praktiken är frågan om elevinflytande ofta mycket diffus. Det är inte tydligt, varken för elever eller lärare, var gränserna går. Vad är det mera exakt som elever kan ha inflytande över, och hur? Ragnhild Swahn, själv lärare och lärarutbildare, har undersökt hur elevinflytandet ser ut i några centrala ämnen på gymnasiet. Hon följde en klass på gymnasiets omvårdnadsprogram under en termin och specialstuderade elevinflytandet i ämnena matematik, medicinsk grundkurs och svenska. Hon kommer fram till att förutsättningarna för elevinflytande är mycket olika i de tre ämnena. -I medicinsk grundkurs, som är en yrkesförberedande kurs, är det själva yrket som sätter ramarna för vad man måste kunna, konstaterar hon. Vissa saker går inte att välja bort. För att eleverna ska kunna utöva ett meningsfullt inflytande måste de vara medvetna om dessa ramar. Ämnet matematik, i sin tur, har en detaljerad kursplan som ger mycket klara ramar för vad som ska läras in. Ämnets karaktär, där kunskaperna hela tiden bygger på tidigare kunskaper, gör också att det inte är möjligt att fritt välja eller välja bort delar av matematiken. Annorlunda är det med svenska. Där lämnar kursplanen stor frihet i att utforma undervisningen, och elevernas inflytande skulle kunna vara stort. - Där är det istället läroböckerna som sätter ramar för vilken litteratur som tas upp, säger Ragnhild Swahn. Skolans ekonomi begränsar också. Oftast har skolan inte pengar till att köpa in hela klassuppsättningar av en bok, även om eleverna skulle vilja det. Det är svårt att prata om inflytande generellt, konstaterar hon, det måste sättas i relation till ämnet, kursplanen, andra styrdokument och målen för utbildningen. Ragnhild Swahn är imponerad av hur seriösa eleverna är och hur sunt de resonerar kring dessa frågor. De vill ha tydliga ramar för sitt inflytande. - Både elever och lärare är positiva till att ta och ge inflytande. Men eleverna behöver hjälp för att kunna utnyttja sitt inflytande meningsfullt. Och där är handledning och dialog med läraren centralt. Avhandlingen heter ”Gymnasieelevers inflytande i centrala undervisningsfrågor”. Ragnhild Swahn disputerade den 26 maj. Hon nås på telefon 013 281064, 0702 811551, och e-post: ragsw@iuv.liu.se