En utmaning att bedöma jordbrukets sårbarhet

Det finns stora kunskapsluckor om hur sårbart jordbruket är inför framtida klimatförändringar. Det visar en avhandling från Linköpings universitet. Avhandlingen visar också att dagens metoder för att bedöma klimatsårbarhet har brister och behöver utvecklas.

Jordbruket är känsligt för ändrade väderförhållanden. Inom det nordiska jordbruket brukar de positiva effekterna av klimatförändringarna lyftas fram, som att högre temperatur och mer nederbörd kan ge möjlighet för nya grödor eller ökade skördar. Men, faktum är att vi inte med säkerhet vet vad klimatförändringar kommer att innebära för jordbruket i Norden.

– Min forskning visar att det finns stora kunskapsluckor vad gäller anpassning av jordbruket, exempelvis vid ökad sommartorka eller markberedning på våren. Att misslyckas med att ta itu med anpassning kan hindra oss från att dra nytta av de potentiella vinsterna av klimatförändringarna. Även om jordbruket skulle gynnas måste vi hantera förändringen och tänka kring exempelvis nya typer av grödor och växtsäsonger, säger Lotten Wiréhn på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet, som skrivit en doktorsavhandling om det nordiska jordbrukets sårbarhet i förhållande till klimatförändringar.

Ett av avhandlingens nyckelresultat handlar om den metod som klimatsårbarhet brukar beräknas utifrån, kompositindex, som i sin tur bygger på FN:s klimatpanels definition av sårbarhet. Avhandlingen visar att det kan vara otillräckligt att representera jordbrukets sårbarhet i ett enda index eftersom olika aktörer använder sig av indikatorer på olika sätt.

Genom att granska olika metoder för att mäta sårbarhet såg Lotten Wiréhn att i 34 av 36 fall skiljde sig olika metoders resultat markant från varandra. Detta på grund av olika viktning och sammansättningen av indikatorer.Dessutom beror bedömningar på vilka aspekter som karaktäriserar sårbarhet - och hur indikatorerna används för att representera dessa aspekter. Avhandlingen visar att experter inom jordbrukssektorn har olika uppfattningar om vad indikatorer representerar. Exempelvis kan andelen bevattnad mark klassificeras som en indikator för jordbruks ”känslighet” medan samma indikator i andra fall klassas under ”anpassningskapacitet”.

– Det krävs en medvetenhet hos planerare, forskare och andra aktörer om att det finns en osäkerhet inbyggd i metoden. Därför bör man också i större utsträckning berätta om hur indikatorer och sammansatta index använts. Genom geografisk visualisering kan man öka transparensen av bedömningar och därigenom också skapa mer relevanta underlag för att förstå var och hur sårbarhet skapas.

Avhandling:
Climate vulnerability assessment methodology: Agriculture under climate change in the Nordic region, Lotten Wiréhn (2017), Linköping Studies in Arts and Science, No 732.

Kontakt:
Lotten Wiréhn, postdoktor, lotten.wirehn@liu.se, tel: 013-28 29 53