Gener bakom hundars sociala förmåga avslöjade

Hundars sociala förmåga påverkas av gener som också tycks ha betydelse för människans beteende, enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har hittat ett samband där fem olika gener påverkar hundars förmåga att samspela med oss. Fyra av dem visade sig också vara inblandade i sociala funktionsnedsättningar hos människor, till exempel autism.

– Våra fynd avslöjar för första gången gener som kan ha orsakat den extrema förändring av socialt beteende som har skett hos hunden sedan den blev husdjur, säger Per Jensen, professor i etologi, som har lett forskargruppen.

Hunden är människans äldsta husdjur och har under tusentals år anpassats till att leva tillsammans med oss. Under denna period har hunden utvecklat en unik förmåga att kommunicera och samarbeta med människor. När det gäller samspelet med oss människor är hundar vida överlägsna sina vilda förfäder, vargarna. När hundar ställs inför en svår uppgift söker de flesta kontakt med en människa, tillsynes för att få hjälp. I motsvarande situation försöker vargar i stället att lösa problemet själva.

I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, ville forskarna studera hundarnas beteende genom att ge djuren ett olösligt problem. Uppgiften gick ut på att öppna ett lock för att få godis. Nästan 500 beaglar med likartade tidigare erfarenheter av mänskligt umgänge var med i beteendestudierna. Forskarna använde videoinspelningar för att mäta hundarnas vilja att söka fysisk kontakt med en person i rummet när problemet blev för svårt.

För drygt 200 av hundarna studerade forskarna även deras DNA. Med hjälp av en metod kallad GWAS (genome-wide association study) undersökte forskarna en stor mängd genvarianter i hela arvsmassan. GWAS kan användas för att utforska om en viss genvariant är vanligare hos individer med en särskild egenskap, som kontaktsökande beteende i det här fallet. Det visade sig att bland de hundar som sökte mer mänsklig kontakt var vissa genvarianter vanligare.

– Vi hittade en tydlig koppling till DNA-avsnitt som innehåller fem olika gener av intresse. Fyra av generna är tidigare kända från studier av sociala funktionsnedsättningar hos människor, till exempel autism och ADHD, säger Mia Persson, doktorand och huvudförfattare till studien.

ADHD, autism och liknande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär bland annat svårigheter med det sociala samspelet människor emellan.

– Om sambanden kan bekräftas hos andra hundraser kanske hundars beteende också kan hjälpa oss att bättre förstå sociala funktionsnedsättningar hos människor, säger Per Jensen.

Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Europeiska forskningsrådet, ERC.

Publikation: Genomic regions associated with interspecies communication in dogs contain genes related to human social disorders. Persson, M.E., Wright, D., Roth, L.S.V., Batakis, P. and Jensen, P. (2016) Scientific Reports 6, 33439; doi:10.1038/srep33349

För fler frågor, kontakta:

Mia Persson, doktorand i etologi, miape@ifm.liu.se, 013-281296

Per Jensen, professor i etologi, perje@ifm.liu.se, 013-281298