Hälsoenkät förmedlar budskap om hur man ska leva

Frågorna i en hälsoenkät riktad till ungdomar väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Sedan 1980-talet är det vanligt att svenska barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa mäts genom enkäter. En av dem är den internationella undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” som besvaras av 11-, 13- och 15-åringar vart fjärde år under en lektion i skolan.

Forskarna Anette Wickström och Kristin Zeiler vid Linköpings universitet ville studera enkäten för att se vilka normer som kan förmedlas genom hälsoenkäter, ett område som det inte forskats mycket på. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Children & Society.

– Studien visar att enkätfrågor om föräldrarnas sysselsättning och ekonomiska situation skapar normer om hur man ska vara och vad man ska äga. Våra intervjuer visar också att en del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, eller om man bör svara så att man skyddar sig själv och dem man bryr sig om, säger Anette Wickström, biträdande professor på institutionen för Tema vid Linköpings universitet, som tidigare forskat om normer och ideal i förhållande till hälsa.

Väckte tankar man tidigare inte haft

Enkäter kan ses som ett verktyg för att få reda på hur ungdomar mår. Men de kan också ges en vidare betydelse, där de betraktas som bärare av betydelse och normer. Det var detta teoretiska angreppssätt, inom teknik- och vetenskapsstudier (science and technology studies, STS), som forskarnas studie utgick ifrån.

Genom 51 intervjuer med 15-åringar i tre olika skolklasser växte bilden av hur ungdomarna ser på enkäten fram.

Resultatet visade att ungdomarna uppfattar det som att enkäten förmedlar ett budskap om hur man ska leva. Blotta existensen av frågor kring eget rum, antal datorer och badrum i hemmet, uppfattades av vissa ungdomar som ett budskap om att man bör ha dessa saker. Likaså påpekade ungdomarna att enkätfrågor om vikt och kroppen kan väcka negativa funderingar som man tidigare inte haft.

Enkäten gjorde också ungdomarna medvetna om skillnader, främst i fråga om sin familjs ekonomi. Medan vissa ungdomar sa att enkäten gjort dem uppmärksamma på hur bra de har det väckte den hos andra rädsla för att uppfattas som fattiga.

Det finns ett växande forskningsområde som visar att en persons subjektiva föreställning av sin socioekonomiska status kan spela större roll för hälsa än vad objektiv status gör. Det är i andra ordalag viktigare för din hälsa hur du upplever din inkomst och din status i samhället än vad du faktiskt får i lönekuvertet.

– Ungdomarna berättar att enkäten väcker frågor om status. Om vi vet att den subjektiva förståelsen av ens sociala status kan betyda mer för hälsan än den faktiska situationen, så kan man fråga sig vad den här typen av frågor gör med tonåringarna, säger Anette Wickström.

Frågor som både sporrar och väcker skuld

Ungdomarnas upplevelser av att fylla i enkäten skiljde sig åt. En grupp tyckte att enkäten var rolig och informativ, ett ”facit” på hur man bör leva, vilket sporrade dem att vilja nå nya mål.

Andra tyckte att enkäten var svår att fylla i för att den väckte känslor av skuld, ansvar och underlägsenhet. Denna grupp funderade bland annat på vems ansvar det är att man mår bra. Ungdomarna upplevde att enkäten utgick från att de själva var ytterst ansvariga för –och kunde påverka – sin hälsa. De själva däremot betraktade i stor utsträckning sin hälsa som beroende av yttre faktorer, utanför deras kontroll. Som dödsfall, missbruk och konflikt i familjen.

Att ange känsliga uppgifter i ett klassrum

Intervjuerna visade också att det var svårt för ungdomarna att få fylla i enkäten i avskildhet. Vissa tonåringar beskrev hur de försökte dölja sitt frågeformulär av rädsla för att klasskompisar skulle råka se, medan andra beskrev hur frågor och svar diskuterades öppet i klassrummet.

Andra ungdomar talade om risken av att påminnas om minnen man inte vill kännas vid när man sitter bland sina klasskamrater. Frågan om vid vilken ålder man första gången hade haft samlag kommenterades av en flicka: ”Om man har blivit utsatt för övergrepp och aldrig haft sex frivilligt, vad svarar man då?”

Anette Wickström menar att resultaten från studien är en påminnelse om att det krävs ständig reflektion kring enkäter och undersökningar.

– Snarare än att tänka att vissa enkäter borde tas bort, menar vi att man bör ta med den här kunskapen när man skapar enkäter. Man måste tänka på hur de designas, distribueras, hur frågor och fördefinierade svar formuleras och om skolor kan erbjuda psykologiskt stöd efter undersökningen. Sen bör man självklart också reflektera över om frågor som rör så här känsliga ämnen måste vara med.

Studien har finansierats av Forte och Vetenskapsrådet.

Fakta Skolbarns hälsovanor:
Den internationella undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” (the survey Health Behaviour in School-aged Children, HBSC) genomförs i ett 50-tal länder. I Sverige besvaras den av 11-, 13- och 15-åringar vart fjärde år.

Artikeln:
The Performativity of Surveys: Teenagers’ Meaning-making of the ‘Health Behavior in School-aged Children Survey’ in Sweden. Anette Wickström, Kristin Zeiler (2020). Children & Society. Online 6 januari 2021. https://doi.org/10.1111/chso.12425

Kontakt:
Anette Wickström, biträdande professor vid Linköpings universitet, tel: 013-28 20 81, anette.wickstrom@liu.se