Hjärnan formas om efter KBT

Med bara nio veckors kognitiv beteendeterapi via nätet omformas hjärnan på patienter som lider av social ångest. Ångesten mildras och delar av patienternas hjärnor minskar i både volym och aktivitet. Studien kan vara ett steg mot att kunna utveckla effektivare terapier mot ett av de vanligaste psykologiska problemen.

Att hjärnan är anmärkningsvärt anpassningsbar vet man sedan länge. Exempelvis har tidigare studier visat att jonglering eller träning på TV-spel får effekter på hjärnans volym. Men fortfarande är många frågor om hur hjärnan anpassar sig obesvarade.

En grupp forskare, från bland annat Linköpings universitet, har studerat hur kognitiv beteendeterapi via nätet påverkar både hjärnans volym och aktivitet. Forskarna koncentrerade sig på patienter med social ångest, som är ett av de vanligaste problem människor drabbas av. Före och efter behandlingen undersöktes hjärnan på patienterna med magnetkamera.

Studien visar att hos patienter med social ångest minskar både hjärnans volym och aktivitet i amygdala till följd av internet-KBT. Resultaten presenteras i den vetenskapliga Nature-tidskriften Translational Psychiatry.

– Ju större förbättring vi såg hos patienterna, desto mindre blev storleken på amygdala. Studien tyder också på att volym-minskningen driver minskningen av hjärnaktivitet, säger doktorand Kristoffer NT Månsson som har lett studien där även Gerhard Andersson från Linköpings universitet ingår, samt forskare från Karolinska Institutet, Uppsala, Umeå och Stockholms universitet.

Studien omfattar 26 personer som behandlades via internet under nio veckor, vilket är en relativt liten studie. Den är dock unik eftersom den tittar på flera faktorer samtidigt, både hur hjärnans volym och aktivitet förändras efter psykologisk behandling.

– Trots att vi inte tittat på så många patienter ger det här viktig kunskap, inte minst för alla dem som lider av detta. Flera studier har rapporterat att vissa områden i hjärnan skiljer patienter med ångesttillstånd från dem som inte lider av ångest. Nu visar vi att patienterna kan bli förbättrade på nio veckor – och att detta ger strukturella avtryck i deras hjärnor, säger Kristoffer NT Månsson.

Kristoffer NT Månsson ser studien som ett första steg i ett större projekt. I slutändan hoppas man bättre förstå psykologiska och biologiska effekter av behandling – för att kunna utveckla effektivare terapier. Forskargruppen går nu vidare med studier på fler patienter, bland annat ska man undersöka vid vilken tidpunkt under behandlingen som förändringen av hjärnan sker.

Kontakt:

Kristoffer Månsson, doktorand, tele: 070-508 50 82, kristoffer.nt.mansson@liu.se

Publikation:

Neuroplasticity in response to cognitive behavior therapy for social anxiety disorder, KNT Månsson, A Salami, A Frick, P Carlbring, G Andersson, T Furmark och C-J Boraxbekk (2016), Translational Psychiatry. doi:10.1038/tp.2015.218