Pressmeddelande -
Jazzeliten går folkhögskola
Jazzutbildningarna på två av Sveriges folkhögskolor är lika prestigefyllda som den på Musikhögskolan i Stockholm. Folkhögskolans roll är under förändring, det visar en ny avhandling från Linköpings universitet.
Folkhögskolorna associeras ofta med deras arbete att ge sina
studenter ”en andra chans” till högskolebehörighet. Men från 1970-talet och framåt
har folkhögskolornas kursutbud blivit viktiga drivhus för kulturella
karriärsatsningar. På senare tid har utvecklingen gynnats av gymnasieskolans
avreglering, som skapat fler estetiska grundutbildningar, och ett tilltagande
intresse för musikeryrket.
– De musikaliska bildningsvägarna kan
karaktäriseras som en pyramid, där en stor mängd ungdomar vill in. Men få antas
vid de mest ansedda utbildningsprogrammen och ännu förre förmår överleva som
yrkesmusiker, säger Erik Nylander, doktorand i pedagogik vid Linköpings
universitet.
Hans avhandling, ”Skolning i
jazz”, är den hitintills mest omfattande undersökningen som gjorts av
folkhögskolornas musiklinjer och deras platser i det svenska
utbildningslandskapet.
–
Folkhögskolornas musikkurser har fått
en viktig roll. De har utvecklats till en form av ”intermediära” utbildningar,
de förbinder musikundervisningen på kulturskolor, gymnasieskolor med
högskoleprogrammen och arbetsmarknaden.
Bland musikutbildningarna på
folkhögskolorna är jazzutbildningarna de som anses mest prestigefyllda. Och bland
jazzutbildningarna finns i sin tur en hierarki, där Skurup och Fridhems
jazzlinjer är de två dominerande aktörerna med högst söktryck.
–
Dessa utbildningar har en tydlig elitprofil och
anses ligga i nivå med dem på Kungliga Musikhögskolan. Synen på folkhögskolan
som en inkluderande institution utmanas, när man ser till de kulturella
spetsutbildningarna och de hårda auditionerna, säger Erik Nylander.
En annan utvecklingstrend Erik Nylander visar på
musikområdet är att andelen sökande till folkhögskolelinjer med klassisk musik
sjunkit – samtidigt som jazzens utbildningsplatser blivit alltmer åtråvärda.
–
Jazzen har gjort en resa i genrehierarkin under
1900-talet. Från att ha betraktats som låg och kommersiell dansunderhållning,
betraktas den nu som en högstående och ”finkulturell” genre.
De som söker och kommer in på
jazzlinjerna ofta har en stor mängd ärvda och förvärvade tillgångar hemifrån av
ekonomisk, kulturell och musikalisk art.
–
Både jazzintresset och urvalet till dessa
elitutbildningar har en slagsida mot unga män ur över- eller medelklass med stora
mängder kulturellt kapital.
Erik Nylander disputerade den 2 juni 2014 med avhandlingen "Skolning i jazz. Värde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer".
Kontakt: erik.nylander@liu.se, 070-258 46 28
Ämnen
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!