Kvinnor brottas med normer efter förlossningsbristning

Normen i samhället säger att en kvinna snabbt ska vara aktiv som individ och mamma efter att ha fött sitt barn. Men för den som drabbats av andra gradens förlossningsbristningar kan det bli omöjligt att leva upp till. I en ny studie från Linköpings universitet berättar kvinnor om skav och frustration som uppstår när förväntningar krockar med verkligheten.

– Det finns en massa förväntningar på vem man ska vara när man fött barn. Du ska kunna gå med barnvagnen, du ska kunna bära ditt barn i bärsele. Du ska också snabbt komma igång med fysisk aktivitet och vara hälsosam, säger universitetslektor Lisa Guntram på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Hon och kollegan Lisa Lindén har gjort djupintervjuer med 30 kvinnor över hela Sverige om deras erfarenheter efter att ha drabbats av andra gradens förlossningsbristningar. Forskarna ville veta hur samhällets normer och förväntningar påverkat deras upplevelser. Studien presenteras i tidskriften Social Science & Medicine.

Andra gradens bristningar är mycket vanliga i samband med vaginala förlossningar, men eftersom det inte funnits krav på att registrera sådan skador är statistiken bristfällig. Enligt tidigare forskning drabbas mellan 37 och 78 procent av alla födande kvinnor. Konsekvenserna kan till exempel bli urinläckage, vidhetskänsla vid samlag eller smärta i bäckenbotten, som hindrar ett aktivt liv. Samtidigt har sjukvården fått kritik för dålig uppföljning och behandling av särskilt den här typen av skador.

De intervjuade i studien berättar om förväntningarna de hade på hur livet skulle bli efter graviditeten och hur det sedan blev. Forskarna identifierar tre teman där normer och verklighet krockade. Det första handlar om bilden av det aktiva moderskapet. Sviterna efter förlossningen gjorde det till exempel svårt eller omöjligt att bära barnet eller att gå barnvagnspromenader som kvinnorna föreställt sig. Men det blev också svårt att leva upp till idealet om att snabbt återgå till ett aktivt liv med träning och motion eller till normen om hur sexlivet borde vara.

Samtidigt var kvinnorna själva osäkra på vad de borde söka vård för och vad de bara måste lära sig acceptera. Särskilt när andra i omgivningen inte tycktes ha problem att motsvara förväntningarna. Konflikten mellan hur normen säger att kroppen ska vara och hur verkligheten är skapar en känsla av skav, misslyckande och frustration, konstaterar forskarna.

Deras slutsats är att både vårdgivare och beslutsfattare behöver bli mer medvetna om de normer som kvinnor har att brottas med. Då skulle de bättre förstå hur patienterna upplever och beskriver sina besvär efter en förlossningsbristning. Det skulle ge förutsättningar för att utveckla den vård som nu är eftersatt.

– För att förstå kvinnornas situation och varför de kanske inte alltid söker hjälp, måste sjukvården förstå det här större sammanhanget, säger Lisa Guntram.

Intresset för att delta i studien har varit mycket stort. Rekryteringen skedde via Instagram och på kort tid hade över 500 kvinnor anmält sig.

Studien har finansierats av Forte. Den ingår i ett projekt där forskarna tittar på patienters, vårdgivares och experters erfarenheter och perspektiv på förlossningsbristningar av grad två.

Kontakt: Lisa Guntram, 070-085 06 13, lisa.guntram@liu.se

Artikel: What is 'normal' after birth? Situating the material everyday consequences of second-degree vaginal tears in relation to post-birth norms (2025), L Guntram, L Lindén, Social Science & Medicine, Vol 382, publicerad online 19 september 2025, DOI: 10.1016/j.socscimed.2025.118381