Risk för etnisk diskriminering vid inre utlänningskontroll

Risken för etnisk diskriminering är uppenbar i polisers arbete med inre utlänningskontroll. Det visar de två forskarna Sophie Hydén och Anna Lundberg i sin doktorsavhandling som läggs fram den 4 juni vid Tema etnicitet, Linköpings universitet. Avhandlingen är den första vid Tema etnicitet, som startade sin forskarutbildning hösten 1997. Sedan Sverige gick med i EU:s Schengensamarbete för ett par år sedan har förväntningarna på den inre utlänningskontrollen förändrats – den ska bli mer effektiv. Syftet med inre utlänningskontroll är att hitta personer som inte har rätt att vistas i landet, samt att verkställa avvisningar på uppdrag av migrationsverket. — Inre utlänningskontroll är inget nytt, konstaterar de två forskarna. Det har funnits sedan 1920-talet när den första utlänningslagen kom. Men sedan vi gick med i Schengen har kraven på effektivitet skärpts, eftersom gränskontrollerna har mjukats upp. Anna Lundberg och Sophie Hydén har följt utlänningspolisen i dess dagliga arbete och intervjuat poliser på olika nivåer i organisationen samt studerat lagstiftningen. Frågan är hur en polis kan bedöma om en person har rätt att vistas i landet eller inte. Lagen ger inga tydliga anvisningar utom att polisen inte får gå enbart på en persons utseende. Den enda vägledningen är att det ska finnas ”anledning att anta” att vistelsen är utan tillstånd för att kontroll ska kunna göras. Vilka faktorer avgör då om polisen väljer att kontrollera en persons identitet och uppehållstillstånd? De svar som de två forskarna har fått är att det handlar om intuition och fingertoppskänsla. Avgörande faktorer för en kontroll kan vara ett nervöst beteende eller språksvårigheter. Detta är inga tillförlitliga kriterier för att bedöma vem som har rätt att vistas i landet eller inte. I avhandlingen visas hur de två idealen rättsstatsideal och effektivitet riskerar komma i konflikt med varandra. Som vanlig människa ska man kunna förutse hur polisen går till väga. Det är viktigt att polisarbetet präglas både av strävan efter effektivitet och beaktande av rättsstatliga ideal. Detta är dock svårt att upprätthålla i verkligheten, bland annat mot bakgrund av de vaga riktlinjer som lagstiftarna har gett. I praktiken finns en uppenbar och påtaglig risk för etnisk diskriminering, konstaterar Anna Lundberg och Sophie Hydén i avhandlingen, som kröner ett mer än sju år gammalt samarbete dem emellan. Avhandlingen heter Inre utlänningskontroll i polisarbete – mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige. Disputationen sker den 4 juni kl 10.15 i hörsal 3, Kåkenhus, Campus Norrköping. Pressmeddelande från Linköpings universitet. Kontaktperson Anika Agebjörn 013 - 28 13 34 /